TO SEE OR NOT TO SEE

Idag är en sån dag då jag önskar att jag aldrig öppnat ögonen.

Jag vill tillbaka till la la-land, till mina blåögda illusioner, till barnatron.

Jag vill bli dum igen.

Jag hade kunnat bli livscoach och uppfinna hjulet, strö plattityder omkring mig, skoja om min fetma och ådra mig gillande från den stora del av befolkningen som älskar att bli sövda av mindfullness och bikramyoga. Jag hade gapskrattat hela vägen till banken och tänkt att jag duger, att jag förtjänade alla dessa pengar från lurade livspusslare med i-landsbekymmer. Jag hade kunnat ha en frågespalt i en kvällsblaska där jag serverade quick fixes till livskrisare. Jag hade inte skrivit romaner om knepiga människor som fastnat i existentiella glapp. Jag hade klätt mig i mohairjumper, satt upp håret i en prydlig hästsvans, haft sparsam makeup och kallat min första roman för ”Mina vilda år” med mig själv milt leende på omslaget.

Jag hade kunnat banta med svenska folket, komma igång och träna med svenska folket, botoxa och detoxa och säga till svenska folket: Du duger!

Jag hade kunnat skriva deckare där  sinnessjuka mördare knullar bebisar och dricker blod i idyllisk, lantlig miljö bland alldeles vanliga, vattniga svennebananer och säga, med allvarsam min, att fildelning är stöld. För att de som såg till att jag hade råd med bil, sommarstuga, Thailandsemestrar, skidresor med barnen och lyxrenoverat kök sa så. Jag skulle krypa tätt intill de som har mest pengar och inte ens begripa att jag gjorde det. Skulle någon påpeka detta skulle jag utbrista att vederbörande borde arbeta med sin avundsjuka, kanske gå i KBT-terapi.

2-tpb-henrikVarför blev jag seende? Varför ser jag att pappskallen Pontén är en av dessa dumma och blinda människor som jag själv också skulle vilja vara just nu? Varför ser jag att han verkligen tror att han för en rättfärdig kamp på de godas sida? Hans patetiskt gravallvarliga uppsyn, hans fanatiskt raka rygg, hans självbelåtna övertygelse; denna orubbliga Rickard Rättrådig-attityd är så arketypisk att Pontén blir en karikatyr.

Varför kan vi inte bara skratta då?

Det beror på ovanstående: Folk går på det. Precis som de går på Marcus Birro, som har exakt samma uppsyn: uppsynen av att ta sig själv och sin mission på groteskt stort allvar. Folk tolkar det som lidelse. Som äkthet. Ridderlighet. De ser inte att han i en annan tid mycket väl skulle kunna vara en missionär som åker till Afrika och slår sönder fungerande kulturer för att pracka på dem den kristna tron.

Pontén tvivlar inte en sekund på att han företräder en grundläggande samhällsordning utan vilken totalt kaos skulle utbryta. Han föreslår därför ”en oberoende organisation som i samarbete med internetleverantörerna kan skicka ut varningsbrev.”.

Oberoende?

Antipiratbyrån företräder särintressen, säkert i god tro, men dessa särintressen är desto mer förslagna. Det är mycket obehagligt att se vad de är ute efter. Det är så skrämmande att marknadens mäktigaste aktörer ska få lov att avlyssna privatpersoners kommunikation att jag vill bli blind igen. Och bara lalla med.

Är det någon som vet hur man gör?

För er som inte vill lalla med i marschen mot total fördumning utan föredrar att studera saken närmare rekommenderas Anna Trobergs bloggpost och den här av Emma.

24 reaktioner på ”TO SEE OR NOT TO SEE

  1. Pingback: Anders S Lindbäck
  2. Liksom du äcklas jag varje gång dessa antipirater nämns. Varje gång tänker jag på att mina potentiella kunder kanske slutar köpa det som jag skapar, just för att dessa antipiratidioter jagar folk till höger och vänster. Ser fram emot att flytta ifrån diktaturstaten Sverige. Men om det blir bättre de vete fan…. Bara jag slipper se Henke och company ! Du e go du Unni ! Människor som dig vill jag hellre se i dagstidningarna och på internet !!! 🙂

  3. Precis som i matrix är de väl bara att ta de andra pillret o stanna kvar i lalla land. Slut ögonen its just reality:)

  4. Grymt bra igen, Unni. Liksom du önskar jag mig ofta tillbaka till lalaland. Det är då fan att man ska vara så nyfiken och ifrågasättande.

    Och jag höll på att skriva en mycket längre kommentar, men jag tror att det får bli en egen bloggpost istället. Tack för inspirationen.

    1. Josh, jag saknar dig! Kan inte den här vintern snart flytta på sig så att vi kan återuppta vårt samtal. Hoppas snart! Puss!

  5. Tack själv Unni. Alltid ett nöje att läsa dina inlägg!

    Vad beträffar dagens ämne vill jag bara bidra med att parafrasera en känd film:

    ”The shit piled up so high in Sweden you needed WINGS to stay above it…”

  6. Problemer är bara det att t ex Ponten tror att han slåss för något som är rätt och fel och detsamma gör motståndarna till t ex Ponten.

  7. Underbart Unni!

    Fast ärligt talat, vi bör väl göra det vi kan först innan vi blir lala-befriade?

    Det är dags för aktivism och ett mycket enkelt exempel på detta kommer under dagen.

  8. @Pelle: ”Problemer är bara det att t ex Ponten tror att han slåss för något som är rätt och fel och detsamma gör motståndarna till t ex Ponten.”

    Nej, nej och åter nej. Pontén säljer sina tjänster åt den som betalar. Han är inte åsiktsdriven för fem öre då han de facto är en lobbyist och därmed har som arbetsroll att tycka i linje med de som föder och göder.

    Den här myten måste vi genomskåda…fast å andra sidan antar jag att du inte är en av oss så därför blir det kanske fel att tala om ”vi”?

    Vi måste i varje fall agera uppriktigt och ärligt och sluta godta det du tar upp då det är en bedräglig tankevurpa.

  9. Unni, när du prövade ”dödsknark” i Expressens (eller den andra blaskans) regi på -90 talet så trodde jag att du var precis som media-idioterna. Nu på senare år så förstår jag att du är mer komplicerad och faktiskt en vettig person. Det här inlägget var riktigt bra. Man ska inte behöva skämmas för att man inte tål prettos som Birro och Pontén. Keep that poison pen moving ! Hälsningar från utomlands.

    1. Hej, Exil! Ja, men det där var ju kvällstidningsjournalistik. Och om vad som står i kvällspressen ska man inte diskutera 😉

  10. Heja Unni!!!

    Vill oxå tillbaka till
    La la-landet,
    tyvärr så har jag hamnat i ”skit-landet” i stället.
    Men i bland lyckas jag tro nåt annat… en stund i alla fall.

    Okki

  11. see me – se mig – lol – du tanker ratt – vi ar fucked – men ge litelove om du kan – men life is fucked – or is det?

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.