Etikettarkiv: förlagsbranschen

HISTORIENS VINGSLAG

aquila_chrysaetos_usfwsI morgon ska jag bli intervjuad av Anders MildnerSocial+Cash-seminariet som hålls på Tekniska Museet. Jag är ju en av flera upphovsmän som testar nya modeller för att nå mina läsare och för att se vilka möjligheter det ger för mig att fortsätta med mitt värv.

För det är såklart det jag vill. Jag vill fortsätta skriva böcker. Men jag vill anpassa mig efter den tekniska utvecklingen. Många tror att jag vill sabotera för den traditionella förlagsindustrin. Det är fel. Jag har skrivit och uttalat mig tusen gånger om detta, men rädslan kvarstår, och ibland känner jag mig som Hoffa.

Jag skulle inte vilja ge ut mina böcker utan den kompetens som förlagen erbjuder. Men jag vill arbeta med förlag som är moderna och som bejakar de ändrade villkoren. Då väljer jag de mindre förlagen. De nyfikna och de smidiga.

Därför lät jag bli att uppvakta stora förlag med min nya roman och vände mig istället till de slimmade och smarta. Och det förvånar mig att inte fler författare gör det. De mindre förlagen skulle blomstra om de fick en enda megasäljande författare på sin lista. Då skulle de slippa skära ner. Då skulle en bättre jämvikt kunna uppnås. Det skulle vara en solidarisk handling.

Om exempelvis Jonas Gardell gick över till det lilla och hårt kämpande queerförlaget Normal, skulle det göra stor skillnad för deras ekonomiska läge.

Ett av problemen med alla etablerade branscher är att de är så förbannat bekväma. De vill ha det som det har varit. Det är som att falla från en skyskrapa. Medan man faller går det ju bra.

Jag vill hellre att vi tillsammans vecklar ut en hållbar fallskärm. Jag är lyckligt lottad. För jag har er. Idag kom ännu en frivillig donation in på mitt PayPal-konto. Det stöd jag fått från internet har varit ofattbart betydelsefullt. Jag vet att det en gång kommer att bli omnämnt i litteraturhistorien.

Ni gör det. Vi gör det. Vi skriver faktiskt historia.

Hör ni vingslagen?

Face the future!

Uppdatering: Andra sidan och TheJennie skriver om framträdandet.

ISOBELS HJÄLTEMOD

isobel

Isobel Hadley-Kamptz gjorde det. Hon stack ut ur flocken och tillkännagav i Expressen att hon inte skriver under ett förlagsavtal som berövar författare det utrymme som kan vara avgörande för våra möjligheter att fortsätta skriva böcker. Artikeln är skriven med återhållen men ändå sjudande ilska över en bransch som på senare tid visat allt större ekonomisk brutalitet på marknaden och mot författarna, åtminstone de författare som inte säljer megavolymer.

För att ni som inte är branschisar ska förstå hur modigt det är av Isobel att öppet ta strid för sin sak kan jag berätta att det är ytterst ovanligt att en författare på ett ledande förlag går på offensiven som Isobel gjort. Att författare i slutna sammanhang gnäller över sina förlag är en sak, det hör till. Men sedan knyter de näven i fickan och rättar sig i leden. Eller säger som Bengt Blanda-inte-in-mig-i-något-viktigt Olsson:

BENGT: Fast jag har en så otroligt japansk inställning till mitt förlag, jag tänker inte återta några rättigheter, jag sjunger Bonniersången varje morgon, där finns folk jag känner och litar på och jag gör det tills jag får anledning att ompröva det.

Jag tror inte att Benke var i intellektuell högform under det här samtalet i Expressen med de betydligt mer töjbara förläggarna Svante Weyler och Dorothea Bromberg, för han sa också:

BENGT: En pappersbok kan man tappa från toppen av Empire State Building – hoppas ingen får den i huvudet – gå ner och hämta den och sen bara fortsätta att läsa i den.

Eeh …

Hursomhelst. Isobel har spottat på förlagsaltaret och slagit in en stängd dörr, och för det ska hon ha all kredd.

Nu är dörren öppen.

LINDA VS NO FUTURISMEN

linda-skuggeIgår bevistade jag en efterlängtad debatt som bokförlagen Atlas och Natur & Kultur anordnat. Ett högst hedervärt initiativ.

Platsen var Natur & Kulturs terass och ämnet var ”Hur ser framtidens bokbransch ut?”. Panelen bestod av Per Hedin (print-on-demandförlaget Publit), Otto Sjöberg (Expressens förre chefred) och Linda Skugge (print-on-demandförlaget Vulkan). De skulle representera ett utifrånperspektiv.

Deras opponenter stod i publiken och utgjordes av aktörer i den traditionella bokvärlden.

Tanken var väl att få igång en fruktbar dialog mellan det gamla och det nya tänkesättet.

Den ambitionen kollapsade direkt. Linda försökte gång på gång förklara vad hennes verksamhet gick ut på: att ägna sig åt the long tail och att hitta nya samarbetsmodeller, exempelvis genom sponsorfinansiering och reklam. Bland annat. Men den etablerade förlagsbranschen tycktes så inpinkad i sina gamla strukturer att många blev provocerade istället för stimulerade, eller åtminstone utmanade.

Antingen frågade de: Men hur mycket säljer böckerna du ger ut då? Eller också försvarade de sig: Men vi har visst följt med i utvecklingen!

Det var päron och äpplen och ingen korsbefruktning. Gammelförlagen och Otto Sjöberg var de som stod närmast varandra, eftersom Otto började tala om kringprodukter runt boken. Det kände etablissemanget igen. Att satsa på redan säkra kort och göra spinoffvinster.

Det verkar inte gå in i förlagsindustrins tankevärld att det system som den digitala tekniken möjliggör är ett steg bort från bestsellerism, likriktning, mainstream och tungrodda distibutionssätt. Den nya spridningen av kulturellt innehåll är snabb och flexibel, den gynnar mångfalden, den är decentraliserad. De nya aktörerna bildar tillfälliga kluster, hämtade från ett moln av nätverk, skräddarsydda utifrån olika förutsättningar och mål.

Den nya innehållsproduktionen har inte som huvudmål att hitta blockbusters.

Och den framtidstanken förefaller så svindlande för bokbranschen att samtalet om framtiden uteblev.