NÄR MAN HAR SKRIVIT EN BOK IV

12256735_131284bNu har jag lärt er hur man (inte) skriver en bok och hur man gör när man har skrivit en bok. Här är sista uppläxningen i min författarskola. For now åtminstone:

Du har insett att du är en liten vattenloppa i den stora bokfloden, men du kan ju alltid hoppas på att publicitet ska göra dig större. En nybakad författare frågade mig en gång, innan hennes bok skulle ges ut: ”Hur hanterar jag nu medierna?” Jag ville inte vara taskig, så jag sa inte att hon skulle vara glad om hennes bok överhuvudtaget skapade medialt intresse. Hon gick ännu i villfarelsen att hon snart skulle få välja och vraka bland alla tidningar och teveprogram som slogs om att få ha med henne i sina spalter och slottar.

MEDIALA STRATEGIER

Nu talar jag bara utifrån min egen erfarenhet, men det var inte förrän jag försökte vara strategisk som allting gick käpprätt åt helvete. Innan dess hade jag tackat och tagit emot de flesta erbjudanden om att gästa mediala sammanhang. Det gjorde jag nog rätt i, även om kultursnobbarna avfärdade mig som medieluder. När jag försökte vara selektiv, klippte håret och skaffade mig ett jobb så att säga, då blev jag hånad. Mitt råd är därför: Gå på magkänsla. Tänk bara: Tjänar jag på att vara med här eller där? Bara du själv kan avgöra det. Idag spelar det dessutom inte så stor roll längre i vilket forum du deltar, det finns så många och det mesta läggs ju upp på webben.

SJÄLV ÄR BÄSTE DRÄNG

Men webben innebär också nya möjligheter. Du blir din egen marknadsförare. Även om det tar mycket tid – maximera din webbnärvaro och försök vara innovativ.

Inspirationskällor som jag omedelbart tänker på är:

Daniel Åberg, som nyligen gav ut en roman helt i egen regi och som tänker kring detta både på sin blogg och här.

Eller Mattias Boström som ofta lägger örat mot marken i sin blogg.

Lycka till nu, alla ni som mot alla odds vill ta er an den otacksamma utmaningen att skriva en bok!

4 reaktioner på ”NÄR MAN HAR SKRIVIT EN BOK IV

  1. Hah, tack så mycket för detta 🙂
    Författare, njah, vem vill bli det efter dina inlägg.
    Alltså, fint skrivet. Reality-checks är alltid bra.

  2. Själv är bästa dräng – så sant…
    Jag tror att förlagen sitter halvsovande och väntar på boken som de vill ge ut, något utöver det vanliga, det handlar om att skriva en bok som alla vill ha
    Hittils så har författaren fått stå med mössan i hand i förlagskorridorerna, var för inte göra tvärtom, skriv en bok som är så bra att förläggarna står i kö hos dig.

    Jag är så jävla dum så jag tror att det går att skriva en bok som alla vill ha – nästan i alla fall.

    Det handlar om att göra en riktig praktskandal, som ger eko på alla förlagskontor, något som får den slöaste att höja på ögonbrynen.
    Tror att många är rädda för att skriva egentligen det de vill, de kanske tänker så här – vad ska folk säga om mig, mina vänner min släkt och min arbetsgivare, ska jag våga skriva allt detta. – Javisst skriv och berätta allt, och med det menar jag – precis allt.
    Det handlar om att kunna bjuda på sig själv, att blotta hela sin själ, det är sånt folk vill läsa, de vill veta allt om dig, från och med att du börjar skriva boken är det slut med privatlivet – sekretess – vad är det för något? – finns inte på kartan för Bestseller-författaren.
    Mitt råd är, gå ut och gör en riktig skandal och sedan kan du börja skriva boken, du behöver inte söka upp media för att bli känd – du blir känd ändå – media kommer till dig.
    Om du inte klarar detta som jag har sagt – ja då får du skylla dig själv, då får du överväga om du inte ska kasta ut skrivmaskinen genom fönstret och eventuellt hoppa ut själv också.
    Lycka till med boken!

    1. Det du skrivit här, LE, är en utbredd fördom bland dem som inte vet hur förlagsbranschen funkar. Hade det varit så enkelt …

  3. Ja, det jag skrev var väl halvt på skoj och halvt på allvar och ska
    väl tas med en nypa salt.
    Men jag tror att det går att bli publicerad om man är tillräckligt envis – Det är hårt arbete som gäller och att aldrig ge upp.
    Jag läste en bok för ett tag sedan av Barbara Bickmore, hon säger så
    här: ”Självförtroende eller självdiciplin – det skulle vara mitt motto om jag hade något. Jag tror inte man behöver talang för att skriva, men jag är övertygad om att det krävs stor självdisciplin.
    När jag skriver en roman begränsar jag sällskapslivet. Att skriva innebär ett tillbakadraget liv, men jag känner mig aldrig ensam.”

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.