KVALITETSKRISEN

06_11-bocker6_red_j_269469lBonnierförlagens omstrukturering är inget nyhet för de invigda. Författarna har länge känt till det nya tilltalet: Håll käften och var kommersiell! Den stora utjämnaren är igång, och litteratur är nu bara snabbruttnande färskvara på en rastlös marknad.

Kvalitetsbegreppet är något för navelskådare, helt irrelevant bland de stora och tongivande aktörerna.

Antingen utrotas kvalitetslitteraturen eller också flyttar den ut på nätet. Förhoppningsvis det sistnämnda.

16 reaktioner på ”KVALITETSKRISEN

  1. Visst är det synd om de 4 stora förlagen och de Pirat förläggare som inte ser fördelarna med ny distibutionsvägar och att man inte behöver slösa på papper.

    Miljövänliga förlag inom social media som vet att tranparans och insikt behövs.

    Ny teknik är nödvändig i den mediarevlution och omställlning som pågår. Då måste dom prata med de som förstår tekniken.

    Leroy

  2. Antingen utrotas kvalitetslitteraturen eller också flyttar den ut på nätet. Förhoppningsvis det sistnämnda.

    Där tror jag att du träffar huvudet på spiken. Förlagens jakt på bästsäljare gör det dessvärre svårare och svårare för smalare litteratur. Höga försäljningssiffror är inte detsamma som kvalitet. Ibland sammanfaller höga försäljningssiffror med kvalitet, men jag skulle vilja påstå att hög försäljning och kvalitet ganska sällan går hand i hand.

    Så, vad ska då hända med den smalare litteraturen? Var ska författarskap tillåtas att utvecklas utan denna ständiga jakt på något så svajjigt som höga försäljningssiffror? Eftersom förlagen visar mindre och mindre intresse för litterär bredd och kvalitet, så finns det bara en plats kvar: nätet.

    Även om jag naturligtvis anser att förlagen borde ta sitt ansvar i den här frågan, så är det kanske inte så dumt att litteraturen flyttar ut på nätet.

    Det innebär att den kan spridas snabbare, nå läsare som den annars inte skulle ha nått. Den kan till och med börja skapas på nya sätt. Det kommer att hända mycket spännande saker framöver vad det gäller detta.

    Klem,
    Anna

  3. Fel. Kvalitetslitteraturen kommer att hamna på de små förlagen, de som inte ger några förskott alls.
    Kvalitetslitteraturens enda kulor kommer att komma från staten och i någon mån från donationer/mecenater.

    Men ingen normal författare med någon självkänsla lägger ut ALLT sitt material på nätet…

  4. Hej Karin,

    Men när de stora förlagen börjar köpa exponeringsutrymme i butikerna, när antalet titlar i butikerna blir färre och färre… Hur ska då de små förlagen slå sig fram och få sina böcker sålda?

    Sedan kan man fundera på vad som är bäst: att ges ut på ett litet förlag som inte ger något förskott och som har små möjligheter att få sina böcker exponerade i butikerna, eller ta chansen och lära sig hur man själv kan använda dagens teknologi för att nå ut till läsarna?

    Jag hoppas att den traditionella bokbranschen ska kunna leva sida vid sida med den nya tekniken, men det hänger på branschens välvilja och samarbetsvilja och just nu är den ganska låg.

    Jag är ganska övertygad om att du inom kort kommer att få se högst normala författare med en god portion självaktning, som inte drar sig det minsta för att lägga ut allt sitt material på nätet. Och det kommer att gynna dem.

    Ha det så bra,
    Anna

  5. Anna och Unni,
    Ja, det är möjligt att jag har fel, det återstår ju att se.
    Och det är även möjligt att det blir enklare för författare att publicera sig direkt, utan mellanhänder.
    Vad man kanske glömmer är att en totalt okänd författare nästan måste ha ett förlag för att just exponeras i media och nå ut. Helst ett stort förlag, förstås.
    Självklart beror det på vad man skriver också, men i grund och botten är det ändå så. En kvalitetsförfattare som BARA är kvalitetsförfattare och inte barn till någon kändis, inte journalist och inte verksam i media behöver som det fortfarande ser ut idag ett förlag.

    Och det är här jag antar att fler av författarna i just den här kategorin kommer hamna hos de små förlagen, vilket förstås är sämre ekonomiskt, men kanske bättre än ingenting.

    Dessutom tror jag att själva samtalet om kvalitetslitteraturen kommer att bli kvar, dels som recensioner men också i tidskrifter och kanske, i större omfattning, på nätet. Men det kommer att angå/nå färre.

    Kvalitetslitteraturen (eller vad man nu ska kalla den) ut i periferin alltså. Men inte puts väck.

    DNs artikel pekar ju dessutom på just det jag säger, författarna är beredda att vänta i två tre år på att bli utgivna av Bonniers. Varför, om det nu är så enkelt som att bara lägga ut alltsammans på nätet?

    Själv kan jag mycket väl tänka mig att lägga en hel del på nätet, dock inte allt, och jag kan absolut tänka mig att ha ett samtal med eventuella läsare på nätet. Det har jag väl egentligen redan. Även om de är få.
    Dessutom tillkommer ju möjligen google-biblioteket?

    Slutligen tycker jag att det är något rubbat med den här diskussionen, det är som om vi förbiser något väsentligt då vi ställer integritet mot upphovsrätt. Självklart borde väl båda finnas i någon form? OM man måste välja (vilket jag alltså inte tror att man måste) så håller jag i och för sig med dem som säger att integriteten är viktigast.

    Vi är inte framme än i den här diskussionen, men vi är på väg.

    Allt gott till er med!

  6. Hej Karin!

    Idag är det lättare än någonsin att bli sedd även om man inte är känd sedan tidigare, barn till en kändis, etc. Det kräver naturligtvis en del jobb, men betydligt mindre än vad man skulle kunna tro. Att bli utgiven på förlag, stort eller smått, är ingen garanti för att få exponering.

    DNs artikel pekar ju dessutom på just det jag säger, författarna är beredda att vänta i två tre år på att bli utgivna av Bonniers. Varför, om det nu är så enkelt som att bara lägga ut alltsammans på nätet?

    Det där tror jag beror på två saker. Dels på att det av gammal hävd anses fint att ges ut på ett ”riktigt” förlag. Det är då man anses vara en ”riktig” författare. Det är dock något som jag tror att förlagen själva håller på att vattna ur med sin ivriga bästsäljarjakt där de ständigt tummar på kvaliteten. Och dels på att många som vill bli författare inte vet att det bara är en liten del av de författare som ges ut på ett stort prestigebolag, som får någon marknadsföring att räkna med. De flesta får nöja sig med att det skickas ut ett pressmeddelande och att förlaget ombesörjer utskick av recex om någon vill ha det. Vill man ha mer än så, så är det i de allra festa fallen fortfarande upp till författaren att se till att exponera sig själv. Tråkigt, men sant.

    Jag tror att en hel del av den frustration som riktas åt pirathåll faktiskt bottnar i att bokbranschen som helhet inte fungerar som den borde. Förlagen tar inte hand om författarna och författarskapen som de borde. Därför är det oerhört viktigt att diskutera de här sakerna.

    Jag tror att den enda vägen framåt är att författare skaffar sig kunskap om den nya tekniken, använder den och sedan visar för förlagen att de är fullt kapabla att ta saken i egna händer. Att de kan bli framgångsrika på egen hand. Först då kommer vi att få se en bokbransch som är redo att använda den nya tekniken istället för att motarbeta den. Jag tror att det är det som behövs för att stärka författarnas ställning gentemot förlagen och för att vi ska få se bokbranschen arbeta jämsides och tillsammans med nätet.

    Ha det riktigt bra,
    Anna

  7. Nu kan deckarförfattarinnan Liza Marklund se tillbaka på ännu ett framgångsrikt år. Under det senaste året fortsatte hennes bolag att växa och det märktes även på Marklunds bankkonto. Koncernen består av bolagen Mediahuset Altersbruk och Limerick Publishing, som såväl förvaltar Marklunds rättigheter som hanterar hennes fondinnehav och äger författarinnans fastigheter. Sammanlagt finns det tillgångar värda över 46 Mkr i bolagsgruppen.

    Ni ser tjejer- kvalitet lönar sig!!! Och snart kommer även dotter ut med en bok, den ska bli intressant att läsa. Jajamen.

  8. Hej igen Anna,
    Intressant att diskutera det här med dig, jag både håller med dig och inte.
    Precis som du tror jag att de stora förlagen biter sig i tummen (skjuter sig i foten) då de sjabblar med merparten av författarskapen, och som du säger, tummar på kvaliteten.
    Men jag tror inte att det kommer att hindra många författare från att fortfarande vilja komma ut på ett stort förlag.

    Författarna är ju ingen enhetlig grupp. En rätt stor del av de skönlitterära författarna tycker att det är okej med pressutskick, många recensioner och få sålda exemplar.
    En rätt stor del av den här gruppen är också en sorts snobbar – ja, som menar att Bonniers/Norstedtsstämpeln fortfarande är något av en kvalitetsmärkning.
    De skulle hellre dö än sluta komma ut på Bonniers/Norstedts.
    Av prestigeskäl.

    Men jag kan visst föreställa mig en parallell bokvärld, nätbaserad och mer direkt, men jag har svårt att tänka mig att ALLA författare kommer att hänga på där.

    Fast att frustrationen gentemot pirathåll skulle ha att göra med de traditionella förlagens sjabblande får jag inte ihop. Hur då, menar du?
    Böcker är ju so far inte särskilt nedladdningsbara. De kommer förmodligen bli, men än är inte författarna som helhet med i den svängen.

    Författare, i den mån de är frustrerade, är det för att de inte tjänar några pengar på det de gör. Men det är redan ett faktum, så de behöver inte bli arga på pirater för det – just nu.
    Skönlitterära författare som inte jobbar med något annat, får alla pengar från staten och/eller litterära priser.
    Jag tror bara att det finns två undantag, PO Enqvist och Kerstin Ekman, kanske något mer… Men nej.
    Och de är ju inte purunga och när de slutar skriva står vi inför ett skönlitterärt författarskrå där INGEN försörjer sig på sina böcker.

    Det du!

  9. Hej igen Karin!

    Du har nog helt rätt i att det alltid kommer att finnas författare som vill ges ut på förlag av prestigeskäl. Det har jag inget emot, men det är bra att det dyker upp nya kanaler och att även de så småningom kan få prestige.

    Fast att frustrationen gentemot pirathåll skulle ha att göra med de traditionella förlagens sjabblande får jag inte ihop. Hur då, menar du?

    Jag uttryckte mig lite oklart där tror jag. 🙂 Jag tror precis som du att det finns en uppdämd frustration hos författare för att de inte får tillräckligt betalt av förlagen. Lägg till det en frustration över att man inte satsar några marknadsföringspengar på dem. Problemet är att den här frustrationen sällan riktas öppet mot förlagen. Det är inte så märkligt. Författare står i beroendeställning till sina förlag. Men, och det var det här jag försökte säga tidigare, dyker det då upp en utomstående ”fiende”, så blir det väldigt lätt så att man dumpar all sin frustration på den istället för att ta itu med problem som i realiteten kanske är mycket större.

    Om det är så här, vilket jag tror, så är det tråkigt för författarna, eftersom det kanske får många av dem att inte ens fundera på att ge sig ut på nätet och se vad det har att erbjuda. Och om de inte gör det, så missar de många möjligheter att faktiskt tjäna pengar på sitt skrivande.

    Ha det så bra,
    Anna

  10. Aha, ja, då är jag med igen.
    Vi är överens. Problemet är definitivt att förlagen inte försörjer sina författare. Men allt det här är rätt krångligt och till viss del politiskt, har med bokbranschens och kulturpolitikens historia att göra.

    Och nu förstår jag även bättre vad du menar med ilskan mot piraterna. Författarförbundet, för att ta ett exempel, har väl varit rätt hysteriska där, och de är säkert representativa för en stor grupp författare.
    Men värst, alla kategorier, är väl ändå de kommersiella författare som gjort sin förmögenhet på sina kommersiella böcker? Guillou och gänget.

    Och visst har du rätt i att författarna inte riktar kritiken direkt mot sina förlag, och rätt i hela det resonemanget.
    Själv har jag fått två romaner utgivna av Bonniers. Den första med buller och bång och stort pådrag med marknadsföring.
    Den andra med pressrelease och i övrigt nada.
    Naturligtvis talade de inte om INNAN att de inte tänkte lyfta ett finger för att sälja den andra boken.

    Och nu får jag lov att konstatera att det är upp till mig att dra slutsatserna av allt det här.

    Hörs,

    1. Karin S & Anna! Tack för att ni ventilerar den här frågan, som faktiskt är väldigt viktig på lång sikt. Utan kvalitetslitteratur kommer vi att låta en konstform gå i graven. En konstform som inte bara går ut på att väva samman en story, utan att göra det med språkliga finesser. Varför skulle det annars heta skönlitteratur? Om allting bara handlar om att sno ihop en berättelse, då borde väl all konst vara figurativ, och kanske helst rena fotografier.

      Och när till och med jag, som har stört mig massor på besserwisserism och snorkiga high brow-typer, ringer i varningsklockan, då är det fanimej fara å färde. Skräp kommer alltid att finnas, men det vore förödande om skräp är det enda som finns, och det är dit utvecklingen snart nått inom den traditionella bokhanteringen (som därmed förlorat sina traditioner). Det känns som om det brinner i knutarna. Ju fler författare som söker nya utvägar, desto hållbarare och smidigare blir de vägarna.

      Häng med du också, Karin!

  11. Man kan ju gå på skrivarkurs, av någon anledning kom jag att tänka på Kvarteret Skatan:

    http://www.youtube.com/watch?v=OLu4CI1NdrA

    Humorn och satiren i samtiden.

    Men det är allvarligt.

    Frågorna handlar om efterfrågan och distribution men jag tror nog att nya vägar visar att skriver man något som är bra och folk vill läsa då sprids efter frågan likt ringarna efter stenen i vattnet.

    Källan blir fylld.

    Leroy

  12. Unni !

    Både Isobel och Maja verkar fundera på hur dom skall göra.

    Dom funderar på fördelar och ev. frihet.

    Se hur tankarna går och ge dom råd om du kan.

    Jag tror det. Du kan säkert bidra med ditt helikopterperspektiv som du införskaffat för objektiviteten och uppkäftighetens skull.

    http://isobelsverkstad.blogspot.com

    eller

    http://lundgrenmaja.blogspot.com/2009/06/signed-sealed-delivered.html#comments

    Leroy igen!

    (Som en liten del av social media och den transparans jag anser att media behöver. Så även konkurrens.)

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.