JAG – EN PROGGARE?

Kvinnan på bilden har ingenting med mig att göra

Just nu är livet grått. FRA-kablarna är kopplade. Men det är inte bara det. Jag upplever en politisk utmattning. Plus lågkonjunktur. Plus klimatskiten. Plus en sak till. Att det finns män som bär sig så jääävla illa åt mot kvinnor och barn och kommer undan med det. Och då undrar jag om tiden egentligen bara är en skiva som snurrar i rymden.

Har vi öht kommit nån vart?

Här gömmer jag mig bakom mina i-landsbekymmer, lätt paranoid.

Ångest är vår arvedel, men fan ta dig om du visar den öppet. Ta av dig offerkoftan! skriks det.

Men ångestkoftan då? Jag får ångest av dumhet och  feghet och över att behöva täppa till truten på mig själv över dumheten och fegheten. För då är ju också jag feg.

Branschen jag verkar inom höjer rösten: VI HAR INTE RÅÅÅD MED MER ÅNGEST NU!

Det är då jag vill knarka. Och så fattar jag: Jag är en proggare! :-0

15 reaktioner på ”JAG – EN PROGGARE?

  1. Håller med dig kablarna och övervakningen är kopplad.

    Man tar inte tag i skiten och utreder snabbt nog.
    Barn hamnar i kläm.

    Tror ibland att dom har mindre ångest i utvecklingsländerna, levere mer i nuet.

    Själv känner jag mig som en punkare. Just nu med abstinens.

    Hoppas verkligen att det går framåt och att politikerna lyssnar mer på de unga.

    Leroy

  2. Ja, Jag önskar jag kunde skicka nåt tillbaka, ord med rättvisa förståss, och en liten jazzlåt, en hördes i mexico, usa, eller bägge. minns ej… mari..mari.. juana boogey…Hörde den bara en gång, tror jag…Vill skicka den till Bror Duktig och hans tre präktiga grisar..Ibland blir man ju så låg….anar och tror du alltid kommer igen….kram..lasse

  3. Kan förstå och förstå den maktlöshet man kan känna angående makt och kontrollutövande både i den lilla kontexten och i den stora samhälleliga kontexten Unni. MEN: det lilla ordet, det lilla engagemanget utifrån normens och stereotypernas sfär bidrar också till det STORA. Du och många med dig har fått så många andra att våga bryta på maktutövande av olika slag och sammansluta sig och i varje fall bjuda motstånd. Det är därför det är sådant febrilt arbete hos dessa sk. ”pappagrupperna” just nu. Ang. FRA så blev det inte heller helt lätt att genomföra.

    DU har gjort ett enormt arbete UNNI- och många med dig fortsätter i olika frågor! Klappa på axeln och lämna över stafettpinnen 😉 Det har du förtjänat.

    Ang kvinno- och barn föraktet:
    Vi vet alla vid det här laget att ju otydligare gamla roller och strukturer ur patriarkatets samhällsordning blir desto tydligare och större, kraftigare och hotfullare blir våldet mot kvinnorna. Både privat och på ett metaplan. ”kvinnan skall nämligen fortsättta tiga i församlingen” Men dessa tider är de facto förbi. Det finns ingen återvändo. Det rör sig.

    Dessutom:
    Ju vitare ett rum visas upp att vara desto mer svarta skuggor finns det bakom tapeter och byrålådor som måste döljas.
    Titta på vilket företag som helst, människor i bekantskapskrets som explicit måste gå ut med det skenheliga. Det är just vad det är; ett sken av att vara ”heligt”. Det kan handla om t ex den medelåldrige ”kirurgen” ”VD:n” ”advokaten” som är såå lyckigt gift sen 30 år tillbaka, har ett såå prestigefyllt och viktigt arbete som börjar löna sig, visar upp en sådan fin yta av både välbeställt hus, hem och barn och som av det övriga etablissemanget även får cred för detta, citeras som sakkunnig expert i tidningar etc. I denna verklighet springer han dock samtidigt omkring och köper sex av stackars utsatta tonårsflickor (lika gamla som sina egna flickor) från något fattigare land eller knullar runt helt ansvarslöst och med gott samvete på kursutbildningar, fester och konferenser (för om han skulle ha dåligt samvete skulle han inte göra det) Det är ju så synd om dessa män… deras äkta makar hemma sexstrejkar ju…

    Våldsmän:
    Ännu ett konkret exempel som ändå beskriver något generellt: EX- och Pappa högre inkomsttagare, slår med systematik både ner kvinna och barn tills hon går, då går han till och med till rätten (vars lagar oxå är utformade efter ett patriarkaiskt system)fortsätter att förfölja, hota, sanktionerar, saboterar – han är en missbrukare av makt och kontroll av värsta sort, men som utifrån det samhälle vi lever i ändå har möjlighet att manipluera även den bästa beteendevetaren både män och kvinnor. Detta är hans vapen. Och att han är född i ett manligt landskap. Hans barn fungerar sedan endast som verktyg i hans personliga hatutspel och kränkningar av kvinnan (som är jävligt jobbig som ens yttrar sig, tänker på Unni Drougges uttalande: Brottet att berätta)Han går på som en ångvält helt för egna syften och intressen (som även ofta inkluderar förbjudna lekar inom hemmets trygga vrå med sina egna barn): På hemsidor och i sociteten däremot nästan lyser texten även i pannan på honom hur han personligen tillsammans med hans fina vita företag öppnat en stiftelse som stödjer (och nu citerar jag verkligen:) ”människor i stor nöd, barn och djur”. Då börjar det bli för kletigt.

    Men samtidigt som dessa män outar sig så här tydligt, genom att explicit lyfta fram sina egna änglaliknande gestalter och karaktärsdrag, iklädd i offerrollens vita mantel (för de har ett stort behov av att just hävda denna sin egna oskuld)börjar den verkliga kunskapen om våldsutövande män sprida sig alltmer genom olika samhälleliga nivåer, då olika röster börjar gör sig hörda på alla etager. Det sprider sig allt snabbare. Sanningen bakom det jämställda Sverige: det dolda kvinnoförtrycket både privat och out there. Snart går det inte längre ens för den bäste sängliggaren eller snarkaren att blunda för vad våldet handlar om: vetskapen börjar sakta men säkert bli allt tydligare. Att de våldsutövande männen (för det handlar definitivt inte om alla män) bjuder alltmer motstånd är de facto ett ”slående” exempel på vad som börjar röra sig och växa i samhället. Normen är mannen.

    När kvinnan som fortfarande står utanför mannens sfär börjar ta sig in i mannens värld måste män som inte är egentliga män i sinnelaget bjuda motstånd vilket betyder just slag, och olika former av våld med syftet att bibehålla makt och kontroll. Män som är riktiga män (för de finns också!) och som har kommit till djupare insikt förstår dock att det bara finns ETT själsligt ”icke-genus” – som är likvärdigt: människan oberoende av kön.

    Kuriosa:(internationella undersökningar från embryostadiet visar t o m på att fram till en viss vecka i kvinnans livmoder (ej livfader 🙂 ) är alla embryon xx där en viss procent sedan ”muterar” till att bli till xy. Kvinnans klitoris är direkt motsvarighet till mannens ollon, manens ytliga penis är motsvarighet till kvinnans inåtvända vagina)

    Varför då detta starka behov av att genom våld utöva makt och kontroll av en egentlig ursprunglig del av oss själva?

    Vi är alla från samma urspungskälla och borde således alla behandlas lika som människor som subjekt under den tid vi är på jorden – vilket innebär lika rättigheter och människovärde!

    What is the fuckin´ problem således?

    Så Unni och ni andra som har foatt insikt, engagerar er som ni kan och inte fortsatter att snarka alltför alltför högt i den aektenskapliga sängkammaren eller t o m sloar samman den som kan aelska: klappa er pa axeln, Keep on rockin in A free world!

    Tack för mig hej!

  4. Jo, det känns som uppförsbackarna avlöser varandra. Själv försöker jag trösta mig med att det måste finnas en topp och att vändningen kommer nån gång. Tills dess blir det nog sprit, cigaretter och lite halvdant och, som det känns, hopplöst motstånd som gäller för egen del.
    Angående män som kommer undan med brott mot kvinnor och barn: Visar att det är den starkares rätt som gäller, och då är nästan all lagstiftning onödig. Det är bara att gömma sig, eller styrketräna.

  5. Hur gör vi för att komma åt dessa män som misshandlar kvinnor?

    Vilka män pratar vi om? Hur många är dom. Ålder och klasstillhörighet?

    Är det överhuvudtaget en feministisk fråga? Vad kan feminismen göra för att förhindra dessa män från att slå sina kvinnor?

    Jag vill höra dina synpunkter

  6. Tillåt mig bidra med en länk i Unis infekterade ”debatter” om våld!

    http://sydsvenskan.se/inpalivet/barn-och-familj/article581113/Tabu-med-mammas-slag.html

    Citat:

    Myten om den goda modern hindrar oss att se hur det verkligen
    ligger till.Det menar Bodil Långberg, kanslichef på stiftelsen Allmänna barnhuset.

    Citat:slut.

    Så med andra ord,det som det verkligen handlar om i dessa fall där våld förekommer,så är det bevisligen ett fåtal individer som uppför/uppfört sig illa i samhället,vilket gör att jag också undrar samma som Patrik:

    Hur gör vi för att komma åt dessa män/kvinnor som misshandlar andra människor?
    Vilka män/kvinnor pratar vi om? Hur många är dom?. Ålder och klasstillhörighet?
    Är det överhuvudtaget en feministisk fråga,eller är det en samhällsfråga som borde beröra alla?

    Eller har Unni m.fl skribenter ett behov av att gnälla ”män slår,män hemska,män misshandlar kvinnor och barn”?
    Och vips så döljs kvinnors våld mot t.ex barn bakom en ridå av dessa kvinnors stridsrop!

    Jag förstår dock Unni på en punkt,att hon vill knarka,en gång knarkare=alltid knarkare.
    Undras om hennes engagemang är en slags nutida ersättning,för tidigare drogberoende?

    Anton

  7. Nja,söta Unni,det där var inte ironi,så tyvärr,så får du väl ta till dig att du får bita i det sura också med jämna mellanrum,med tanke på hur mycket galla du spyr ut över ett kön konstant.
    Att du är extrem är lätt att konstatera,att du vill väl,tja,du har väl nåt litet uns gott innerst inne?
    Tycker du borde visa att du faktiskt värnar om oss alla,och vårt samhälle,eller är det jag som överskattar dig nu?
    Det är bara du som kan ge svar på ovanstående!

    Från Wikipedian:

    Altruism, osjälviskhet (i motsats till egoism, (av latinets ”ego” = jag och ”alter” = den andre)) betecknar viljan att hjälpa andra utan att den som hjälper har något egenintresse i det. I strikt mening är inte en handling altruistisk om man utför den för att känna sig nöjd med sig själv. Många religioner lär ut altruism som en dygd, se den gyllene regeln. Det kan dock ifrågasättas huruvida den gyllene regeln är strikt altruistisk om det finns ett egenintresse i att behandla andra väl för att i gengäld bli väl behandlad av andra.

    Ganska så intressant att läsa,och kan säkert också vara lärorikt för andra människor att fundera på,om dom har möjlighet att ta till sig betydelsen av altruism!

    Hur som helst,så är majoriteten av ALLA individer i grund och botten goda,så varför slå ut det ena könet mot det andra?,när det är ENSKILDA individer som bär ansvaret för sina handlingar!

    Vad tjänar t.ex ROKS m.fl på att högljutt föra ut våldsbudskap i vårt samhälle?

    Svaret är enkelt=Pengar och maktposition!

    Se Rädda barnen t.ex där finns en del att upptäcka om man skrapar på ytan,stora belopp som bara försvinner,forskningsrapporter som mörkas osv,osv!

    /Anton

    Till Unni,en dag inser du och dina ”vänner”,kanske,att vi är många som tillsammans strävar efter en bättre värld!,dock utan drogernas nyansrika rusningseffekter..hehe,antar att du får fortsätta längta efter att knarka..må väl,söta =)

  8. Anton

    Lägg av med dina personangrepp. Det verkar som att du har en uppfattning om dig själv som påläst, saklig och retoriskt duktig, men när du avslutar varje kommentar med riktigt låga personangrepp så skjuter du dig själv i foten och det rejält ändå.

  9. @Mogura!

    Jag tror nog att Unni klarar av lite lågt,dessutom med tanke på vad Unni själv skriver ”Det är då jag vill knarka” ,och jag är fullt övertygad att hon klarar av att ge svar på tal själv.

    Hoppas att du,Mogura rusar till nästa gång du ser/märker att en man får utstå lite lågt.
    Tillåter att mig att betvivla att du har karaktär nog till det,Mogura.

    Anton

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.