HÄR GÅR MAN TILL MÅNPOCKET

image240

Gott folk!

Från och med idag och tre veckor framåt gästbloggar jag på Månpocket i samband med lanseringen av Boven. Jag kommer även att publicera och svara på kommentarer till de inlägg som finns här, men mitt dagsaktuella bloggande sker på Månpockets blogg.

Besök den så kan vi hålla kontakten under tiden.

Megakram! / Unni Bunni

11 reaktioner på ”HÄR GÅR MAN TILL MÅNPOCKET

  1. Läste ut ”Boven” för några dagar sedan.Tyckte mycket om den!Kände tyvärr igen en hel del…Man blir ju helt jä..la knäpp själv av att leva under psykisk press o av att åka bero o dalbana…Boken fick mig att inse att det tar tid att bli hel, trots att jag lämnade för tre år sedan. Att leva med mnskor som inte kan älska sätter spår…och det är något jag aldrig tänker välja igen! No more psykopater! Tack för att du berättade! Var rädd om dig..O sluta aldrig att skriva! Härlig Gogge du har ! 🙂

  2. Hej tjejen! Så GLAD jag blev när jag ramlade in här, jag hade inte hört att du bloggade. Jag ramlar in fler gånger! Ha en fin söndag! Kram på dig! Kom gärna till mitt kafferep på nätet.

  3. Boven i mitt drama kallas också kärlek, men jag har inte lärt mig skilja sk frisk kärlek från sk sjuk. Tror att det finns nånslags kärlek i båda, får ingen ordning på det. Vilar mig från förhållanden med tre katter just nu. Tycker om boken, som får mig att minnas intensitet jag själv också levt i. Min senaste var en tjugotre år yngre polack, som kom in i mitt liv som blåbärsplockare o snickare och seglade ut som lyxbilsförsäljare, som avlönade mig som sekreterare,(ja, det var ett litet försök bara, men han fortsatte plugga i st – men det visade vartåt det lutade) och från att ha varit världens snällaste blev han världens elakaste. Förhållandet var så kort så det hann inte bli fysisk misshandel, bara psykisk. Jag kikade efter den här Niclas på nätet, o sjuttsingen – till och med utseendet liknade… I mitt fall var det min första ”äregiriga man”. Jag tyckte det var mysigt att han var ambitiös o hade planer… Men de gjorde honom fanatisk och han blev besatt av pengar. Jag skulle leta efter var han kunde köpa H Boss-kläder osv – enligt order från firman i Polen. Boken har hjälp mig att minnas och se hans ynklighet o fula drag – fick mina egna vänner att ljuga för mig osv. Han var inte min värsta relation – snarare en av de finare – hade sju år med en missbrukare tidigare, o sen en alko-periodare. Jag har också författardrömmar o önskar kunna beskriva saker själv så småningom. Just nu läser jag vad andra kvinnor skriver. Jag orkar inte leva så intensivt som du Unni. Jag tror att min kropps nervsystem och immunförsvar o psyke helt enkelt är utslitet o jag tar akupunktur, käkar spirulina, går i skogar osv – men undrar… och hoppas att jag ska orka ha lite kul igen i livet – men vågar ju faktiskt knappast – för tänder jag på nån – så är det ju knappast en frisk person. Sexualiteten låser sig vid bara tanken. Än så länge. Min mamma dog ung, sprit, karlar, taxiresor, misshandel o rättegångar – jag levde i evig oro som barn (pappa var kylig o gav ingen tröst)och var nog rätt psykiskt ”utbränd” redan när man skulle gå ut i livet, och sen började min egen ”karriär” som svårt medberoende till en rad störda pojkvänner. Jag har fått
    en del nycklar, begrepp och förklaringar från dina bloggar o boken. T ex att psykopaten hittar ens hemliga önskan – att bli älskad. I sju år levde jag i ett Stockholmssyndrom. Två ggr bodde jag på hemlig adress – andra gången höll jag mig undan så länge att han hann ta en överdos o dö o jag var fri. Och ändå kan jag drömma om
    honom när jag har en ensam period. För att han stod mig nära nånstanns som kanske ingen annan, även om jag kräks på det. Jag vågade inte göra upp planer på att fly, för han var tankeläsare och jag var rädd han skulle upptäcka min flyktplan och bli läskig. En gång ringde jag polisen o sa jag hade en kille hemma som vägrade gå. ”Hur länge har han varit hos dig?” ”I två veckor” ”Ja då kan vi inget göra för då räknas han som din sambo”, var svaret jag fick. Åt det hade han förstås kul, särskilt när jag hade arv att vänta o han började dilla om hur han skulle kräva mig på pengar, som varande min sambo. Samtidigt upplevde jag en sexualitet med honom som var stark, ömsint, sensuell och inte alls våldsam.
    Det kan nog skrivas många böcker i den här genren – alla med sina nyanser. Kanske det är vägen till kvinnors befrielse. Tack för en bra bok, jag saknar den när den tog slut, ändå hade den nog inte kunnat vara längre heller, förstås. Själv har jag märkt att min kropp reagerar med rädsla på vissa män jag är attraherad av – det är en del av min kropps kåt-signaler. Kanske kroppen blir rädd när den ska bli invaderad av främmande makt, kanske ett sätt att beveka fienden – om jag ligger med honom dödar han mig inte – och det uppfattar jag som attraktion. Det är mycket jag inte förstår om mig själv, och som inte verkar finnas med i vanliga böcker.

  4. Ska bli jättespännande att läsa din nya bok! Kommer säkerligen att väcka en del otrevliga känslor men jag vet att de måste komma upp ändå. Igår låg jag och funderade på saker som psykot sa till mig och jag blev helt yr av illamående. Minns att han sa två hemska saker (som jag då var för hjärntvättad för att inse hur sjuka de var, min syster däremot tyckte att saker han sa i kombination med hela han var så farliga att hon bara väntade på att han skulle ha ihjäl mig): ”Jag skulle vilja se hur du och x (sonen) ser ut inuti men då skulle ni ju dö och jag skulle hamna i fängelset”. Där var det hemska inte att vi skulle dö utan hur HAN skulle få det sedan, nämligen att han skulle behöva sitta i fängelse. Han sa också en gång: ”Jag skulle kunna döda någon av mina fiender om jag fick en garanti för att jag inte skulle åka fast”. Återigen var inte det hemska att döda en annan människa utan att han skulle riskera att åka fast!!! Usch, jag vet inte hur mycket av de absolut läskigaste sakerna jag förträngt. De sakerna han försvarade sina slag med – och som jag alltför länge fann mig i.

  5. För några månader sedan tänkte jag beställa din bok Jag jag jag men den var tillfälligt slut på både bokus och adliblis. Jag vet inte vad ”tillfälligt” innebär men den är fortfarande ”tillfälligt slut”
    När upphör tillfälligt?

  6. Nu kommenterar jag säkert på fel ställe, men jag tyckte du hade så bra svar på frågan; ”Jag vill också skriva en bok! Hur gör man?”
    För att inte tala om alla människor som har en ”jättebra ide” och undrar om; ”vi inte kan skriva en bok eller film tillsammans”. Dvs, iden är pissddålig och du förväntas inte bara jubla över den, dessutom producera den. Själv!

  7. Mazza tack, alla, enormt att få uppskattning för Boven nu när det våras. Bille, du är så rätt på det, särskilt de sista raderna om att ha sex för att man är rädd.
    Hanna, jag vill att min backlista ska komma ut igen och väntar på att agenten fixar det.
    Och Carina – eller hur … stööön

  8. När man skriver en kommentar på din blogg på Månpocket så registreras den inte, antar att kanske andra haft samma problem och att det är därför det inte finns några kommentarer alls på något inlägg!

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.