FULDAG

mysbyxJag stack och tränade på Fittgrenska badet i morse kl 06.30. Styrketräning och sedan spinning i sammanlagt en timme.

Inte förrän jag duschat, gjort kaffe, käkat en banan, tänt en cigg och börjat jobba insåg jag att maten på gårdagens fest gjort mig gravt illamående. Eller var det de två glasen vin? Jag brukar klara tre utan att få men dagen efter. Var dessutom hemma tio. Klent.

Så jag la mig på rygg och försjönk i Oscar Wilde-researchen som jag aldrig kan få nog av. Då och då avbruten av telefonsamtal. Kräken låg på min mage och jag höll på att storkna av värmen de alstrar. Somnade. Vaknade. Gjorde misosoppa med tofu, purjo och sjögräs. Satte på P1.

Och nu har hela dagen gått. Som straff för det ska jag gå och träna ikväll igen. Skriva ett par fakturor (tråååkigt, särskilt som de gäller pyttesummor). Därefter ska jag lägga mig i soffan och titta på de resterande avsnitten av Rescue me, säsong 1.

Det var min dag på jobbet. Inte.

Dagens outfit: Urtvättade duvblå mysbyxor från Nike. Svart bomullstunika från Bik Bok. Fy fan vad jag är ful.

13 reaktioner på ”FULDAG

  1. – En helt perfekt dag vettja.Fram för fler ”dulldays”.
    Minns med saknad barndomens Långfredagar.Dom var riktigt låååånga dom. Mycket tid för reflektion och eftertanke blev det.
    Apropå ingenting,saknar också ord som, långsiktighet,solidaritet,
    sparbanksbok,startkapital,främmande….Listan kan göras lång.
    Måste bara nämna de gamla LP-skivorna.Vilket äventyr va inte det då,
    att studera omslagen och leta dolda budskap,samt allt jobb att försöka hajja texterna.Kunde vara ett projekt på flera veckor.
    Och då satt det fint med lite Långfredagar. Tycker jag…

  2. är det bara tråkiga män med skrivkramp eller ord diarre’ som skriver kommentar till dig? verkar inte bättre… Gillar inlägget till hundra, det är så vi vanliga känner.. uten bloggbild och modell-glumorama.. snark, suck och tack för en givande blogg med vettig text!! synd bara att det är så sällan 😉

  3. Att ge en vanlig komplimang vore något för män att gå på kurs i.
    Det är sorgligt att känna sig ful – och det kan ofta bero på att man så sällan får höra motsatsen. Kvinnor högpresterar i skönhet. Det är tröttsamt och ett stenhårt arbete för många – utan någon lön för mödan.

    Kärlek är ett sorgligt kapitel i det här landet. Och Thailandsimporten accelererar.

    Man vill ju inte gärna misströsta om manssläktet, men man är så illa tvungen.

  4. Det verkar dessutom som en del män också drabbats av den höggradiga glamourstressen. Häromdagen passerade jag en man som blekt sina tänder nästan blåvita. När han log var det som att se dörren till frysen öppna sig. Man frestas instämma med Strindberg: Det är synd om människorna.

    Alla vill tydligen bli älskade för sina prestationer – även på skönhetsområdet. Det är som att de tänker att de måste jobba hårt för kärleken innan de kan anse sig värda den, om ens då.

    Nånstans måtte en stor rädsla ligga begravd under ruinerna av ett i grunden raserat självförtroende.

    Undrar vem som kraschade det? Kan det vara Marknaden?

  5. Tycker att fulheten är ett bra ämne, det är sällan det
    pratas om det, vissa kan vara så fula att dom är snygga
    och den riktiga fulheten kan man inte se utanpå,
    den kommer fram först senare

  6. För de som vill styra människors konsumtionsbeteende är det bra med osäkra människor som tvivlar på sin duglighet och sitt utseende och ständigt strävar efter förbättring. Men jag blir oändligt uttråkad av allt sånt tänkande. Att vara med i det racet garanterar väl endast att man får vänner och partners som inte är några vänner eller partners. Det handlar bara om att grundlägga vanor som man kan tjäna pengar på och en ständig öppenhet för nya produkter. Då känns det som man går med på att reduceras som människa till att enbart fylla denna funktion. Kan livet bli tråkigare än så? Och – som det stod i tidningen häromdagen. Man kan faktiskt dö av tristess.

  7. Det har jag ingen aning om – och jag kan tycka att det är jättekul och beundransvärt att andra hakar på om de tycker det är kul, för det finns säkert många som finner mycket nöje att delta och ju mer glädje desto bättre. Jag bara känner att jag själv drabbas av en sådan förlamande tristess vid tanken på att jag själv skulle delta att jag till och med måste undvika själva tanken för att jag inte ens orkar med den. Det är ungefär som med kallprat jag orkar helt enkelt inte, motviljan och ledan blir så stark att jag måste gå.

  8. Och egentligen är det nog en djup sorg som ligger i botten på alla såna känslor för ingenting kan ju vara sorgligare än att människorna övergivit sig själva och varandra genom att låta kärleken dö.

    Ondska är ju framför allt långtråkig, fantasilös och monoton, den sliter sönder alla mänskliga relationer, ljuset och livligheten i livet är som jag ser det glädje och snällhet för det skapar band som håller människor samman.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.