EN DING DING VÄRLD

fritzlvgaMinns ni den där filmen, har glömt titeln, med en galen seriemördare som la upp tortyrmässiga dödanden på nätet och ju fler som tittade, desto snabbare gick offren sin plågsamma död till mötes. Vilket naturligtvis inte hindrade folk från att titta. Och vilket givetvis inte hindrade nyhetskanalerna från att sända.

Nu slog en av kvällisarna upp ett filmat självmord. En 21-årig kille. Namn och bild och allt prydde ettan. Jag länkar inte, it goes without saying.

Om detta framkallar en självmordsvåg bland unga kan man spekulera i, men det skulle inte förvåna mig. Den unge Werthers lidanden utlöste på sin tid en ökad självmordsfrekvens bland unga när romanen nådde ut. Vems var felet? Vems är felet nu ifall fler unga följer i 21-åringens spår?

En sak kan jag i alla fall våga påstå. Det medierna slår upp stort, det blir stort. Positivt eller negativt spelar ingen roll. SD:s genomslag skulle knappast bli så grandiost utan mediernas hjälp. Massmördare blir ikoner tack vare mediernas kittlande och omfattande porträttering. Sen får de tonvis av fanmail på kåken.

Det gör inget om det är freaks man lyfter fram. Snart blir de inbjudna till de mer seriösa sammanhangen. Det är därför vi får dras med Marcus Birro, Bert Karlsson, Jan Guillou, Helge Fossmo, Anna Anka, Blondinbella och nutjob 1, 2, 3 (… 99) till döddagar. Ju knasigare, ju bättre. Är man riktigt weird från början och därför råkar dra till sig ett gäng skadeglada begapare, då ökar trafiken till knäppgökens plattform. Det är allt som räknas, allt som behövs. Kvittar väl om publiken sitter med skämskuddar. Freakshow, damer och herrar – det är ju jätteunderhållande!

Självmord live, våldtäkt live, dårar live – och snart sitter de i samma tevesoffa som Kristian Luuk och Fredrik Reinfeldt. Eller talar med Skavlan. Det är dit vi nått. Ända ner till botten. Eller vänta – botten? Detta är såklart bottenlöst.

Var gick det snett? Jo, det gick åt helvete i samma sekund som medierna förstorade upp det extrema. Ni vet att det har en normaliserande funktion, va. Rentav en normerande effekt. Och så skickar vi upprörda tweets om ett eller annat utspel från cirkusdjuren. Larmar och gör oss till. Och ger dem fler maneger.

Var det inte Blondin 2 (numera brunett) som nyligen blev utnämnd till Årets Entreprenör? Av en tidning som går ut på shopping. Där hon prydde omslaget med det stolta citatet att hon shoppar för 20 000 kronor i månaden. Wheee! Jubel!

Grattis till alla inblandade i denna nya värld. Ding ding. Bling bling. Tjing tjong.

Ät skit – det är gott!

24 reaktioner på ”EN DING DING VÄRLD

  1. Man tänker på Mefisto – den filmen var rätt bra.
    Helvetet som normaltillstånd.
    Tjänar de högerextrema krafterna, likt lydiga hundar. Media är verkligen anpassliga. Nu är vänster ute och höger inne – och då går Nobelpriset i litteratur till en nyliberal politiker. Undrar vem det blir nästa år (har de högerextrema några kända författare?).
    Och den här marcus birro – har inte han en betydligt intelligentare bror?

  2. Gud vad bra skrivet – Du har så rätt!

    Det verkar gå utför med det mesta när allt släpps fritt. Reklamfinansierade tv-kanaler lockar tittare med konstigheter. Läskigt också att tonårstjejer (kan väl inte vara vuxna va?) sitter och göder såna som Blondinbella och att media hyllar henne så. De borde visa upp förebilder som står för nåt annat än EGOTripp.

  3. Allt mer ansvar på individen – allt mindre ansvar på media. Man stiftar lagar att nedladdning är ett brott men media får göra vad de vill, med frihet brukar följa ett ansvar. Vad hände?

  4. Alltså, det där med Den unge Werthers lidanden som startskottet på en självmordsepidemi är ju ganska omstritt; många historiker hävdar att det var en myt. Vad därmed är sant är att det blev en debatt, som innehöll ett utpekande av just den romanen. Jmf. disk. om videovåld på 80-talet, TV-spel på 90-talet etc. etc.

    Det är svårt att peka ut enstaka syndare. Visst, media bidrar inte till att dämpa strömningarna, kanske förstärks dem, men något finns där först att rapportera om. Ansvaret (om man nu vågar använda det ordet längre) är hela samhällets, och vi behöver inte acceptera mediabilden som en sann spegling av oss och tiden.

    (Därmed inte sagt att du inte har poänger fö. i din text.)

  5. Vad som är än mer deprimerande är hur otroligt inkletat hela den mediala manipulationen är i människors medvetande. man blir ju utsatt för den så tidigt att det känns otroligt svårt att förhålla sig till det utan att låta det påverka sin upplevelse av verkligheten. och att alltså i övrigt väldigt intelligenta människor påverkas av denna antiverklighet.

    och sedan att det blir nästintill omöjligt att inte förhålla sig till det. kommenterar man det blir man själv del av det, ignorerar man det fortgår det bara som om det inte vore den perverst på något sätt.

    det är i sanning motbjudande.

    en tid hade jag en fix idé, princip snarare att religiöst aldrig någonsin utan undantag så mycket som kolla åt en löpsedel, än mindre i själva tidningen. inklusive aldrig kolla på tv förutom internet-tv. dock att jag av andra skäl blev uttråkad och föll tillbaka i att..på ett närmast perverst sätt fascineras av det abnorma. nu känns det dock som mitt mentala illamående börjar nå bristningsgränsen igen.

    på ett jobb där jag jobbar brukar jag bläddra genom tidningen, eller snarare låtsas bläddra, för att inte bli föremål för samtal i fikarummet…alltså därför jag inte vet vad jag ska säga. får dock spasmiska ryck varje gång, som en allergi.

    mvh

  6. Vi får vad vi förtjänar och ber om.
    Varför inte kasta in alla freaks, ingen nämnd ingen glömd, i tv4-huset och bara låta kameran gå 24h. Ett program för alla och envar.
    Själv så föredrar jag att sitta under ett olivträd och lyssna på ljudet av ingenting.

    all U need is love

  7. Kvällisar ger mig alltid kväljningar

    Jag behöver inte läsa din senaste roman för jag har inga illusioner men jag kommer att göra det för du skriver så jävla bra.

    Det jag egentligen vill läsa är en bok om hur tobaksbolagen lyckas få så många mediakändisar att göra reklam för rökning. Det vore underbart om du skrev den.

  8. Men med rökning! Jag tänker…..Flyger högt eller lågt! Vem bestämmer hur verkligheten ser ut? Knappast Unni, mej, eller vi……Ändå är det nog bara vi, till sist, ändå som betyder nåt (hoppas vi)…Kära, kära,kära…………….

  9. Visst är det läskigt!
    Media väljer att normalisera normlöshet och psykopatbeteende i stället för att ifrågasätta makten.
    Fallet med den desperat skrikande unge mannen som begick offentligt självmord borde ha granskats ur ett helt annat perspektiv och politiker med ansvar för sjukvården borde ha ställts till svars. Inte psykopaterna,de är oförbätterliga!
    Att en ung människa tar sitt liv nämns liksom i en bisats och som något som är mindre upprörande än att psykopater uppför sig så som psykopater uppför sig.
    Och ju mer uppmärksamhet psykopaterna får desto mer normala verkar de och värdeförskjutningen är alldeles snart ett faktum. Vi är på god väg mot ett omänskligt samhälle som styrs av psykopater och deras medlöpare.

    Du har väl läst ”Snakes in suits”?

  10. Vilken lite chackhora du är. Tror du på allvar att du är trovärdig efter dina verklighetsgroteska beskrivningar av andra. Blää!

  11. Vilket bra inlägg.
    Detta skulle behövas debatteras mycket mer; infantiliseringen av media.
    Besökare/klick och annonsering i oskön kombination.
    Det är den där berömda godisskålen, om man bara bjuds på sega råttor tar man det, fast man inte tycker om det – särskilt mycket.

    Det är svårt att veta om man ska hålla sig borta eller gå in i smeten och försöka vara en motkraft.

  12. Läste faktiskt nyss en fackbok ” Den döende torsken” av Sven Otto Littorin. En fantastisk skildring av en ensam man som brinner för ekologi..Förordet är briljant. ”Sitter här på havet och metar, för det finns inga torskar mer, bara jag som rycker i min tråd. Ensamhet. Fiskeriet känner inga gränser så långt ner i mig så spritter det och jag vet att löjstimmet i mej behöver aldrig vara orolig”…..Eller hur! Öppna alla gränser….

  13. Här har han studerat de välanpassde psykopaterna som inte är rent kriminella. De där som man stöter på i jobbet och som tar sig upp i hierarkin och ställer till ett helvete på arbetsplaterna.
    Har du inte läst just den här av Hare så kan jag varmt rekommendera den! Han visar fakta på det man själv kan se ute på arbetsplatser, chefen kan absolut vara psykopat!

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.