DEN "POSITIVA" PESTEN

mouthlaughg_175x125Jag är så perverst trött på de positiva människorna. Nu menar jag inte personer som upplever genuin glädje över något som hänt dem, eller när någon är på gott humör.

Nej, jag avser alla dessa krampaktigt, tillkämpat positiva typer, såna som säger: ”Men tänk inte på det där nu – tänk positivt!” Fy fan, jag håller verkligen på att spy av detta. Den positiva farsoten har parkerat sig som ett giftmoln över sällskapslivet. Och kläckt ur sig svärmar av scharlataner som kallar sig konsulter. De ger sig ut på fälttåg – naturligtvis till höga arvoden – för att få oss att tänka positivt. Arbetslösa ska behöva gå i motivationsträning med inhyrda coacher.

Det är vidrigt, det är förljuget, det är kränkande. Positivitetsandan har gått så långt att vi nu ska inbilla oss att vi kan få allt vi önskar oss, bara vi skickar positiva tankar om det vi vill ha till universum. Det kallas ”law of attraction” och påstår sig vila på vetenskaplig grund (kvantfysiken).

Det är så galet att det snurrar i skallen. När jag träffar det positiva folket, då går jag. Jag måste gå. De är ju inte kloka. De går runt som tjuren Ferdinand och närmar sig aldrig stängslet. För där kan de få negativa tankar eftersom världen utanför är full av misär, utsugning och korruption. Istället låter de sig luras av modeflugor som bikramyoga.

Bikramyoga! Vad i helvete är det som pågår i den urbana medelklassen? Självmant går de in och sätter sig i ett kvavt och jättevarmt rum (40 grader) i 90 minuter och gör yogaövningar. Och de får inte gå ut! Mannen som tagit patent på bikramyoga kallas för McYoga. Han har massa Rolls Royce och bling och säger att han älskar pengar.

”Har du provat bikramyoga?” Jag vet inte hur många gånger jag fått frågan. ”Det är helt fantastiskt.”

Fantastiskt. Bara detta ord. Yuk! Säg aldrig det ordet när ni möter mig, då bits jag.

Och så åker de på retreat. Där måste man vara tyst. Det betalar de också för.

Men jag kommer snart att behöva åka på retreat för att slippa det positiva folket. Jag vill åka på retreat med misantroper som skrattar rått åt det absurda i tillvaron. Människor som är kritiska, skeptiska, föraktfulla. Skadeglada. Svartsynta. Nihilistiska. Jag förstår mer och mer varför vissa tänkare blir cyniska, varför en del konstnärer tar livet av sig för att de har förståndet i behåll i en helt sinnessjuk tid. Förstånd är det ju ingen som efterfrågar. Ångest lönar sig inte.

Men har vi verkligen råd att tänka positivt i en värld som håller på att fuckas upp? Kan inte det positiva folket åka till Darfur, till Afghanistan, till Liberia eller Kenya? Kan de inte bara åka dit och tala om för invånarna att de ska tänka positivt? Att de kan få allt de önskar sig, bara de tror tillräckligt mycket på det?

Eller ännu bättre: Kan inte det positiva lämmeltåget göra det lämlarna gör? Gå utför ett stup.

Vill ni studera min pessimism närmare kan jag rekommendera boken Smile or Die av Barbara Ehrenreich.

41 reaktioner på ”DEN "POSITIVA" PESTEN

  1. Säg bara till så åker vi! (Ja, du måste säga till. Att bara tänka på det och försöka sända mig tankar funkar inte – jag har foliehatt) 😉

  2. Fler käftsmällar åt folket, som står där och ler, bugar och bockar när allt är på väg åt helvete. Samtidigt som deras gurus fyller på bankkontot och egentligen gapflabbar dem rätt i nyllet. Fast egentligen är det en samhällsvinst. Optimister och nöjda människor är lätta att tillfredsställa….

  3. Bilden var talande. Något jag också förundras en del över är de fluorescerande tandraderna. Det ser stundtals märkligt ut. En person i övre medelåldern som öppnar munnen med ett bokstavligt talat fotoblixtrande leende. Man vill tycka om det – för jag menar vem vill inte göra det bästa av sitt utseende, det är ju självklart inget man föraktar. Men man kan ändå inte låta bli att notera, hur det stämmer överens med den övriga fysionomiska åldern. Då börjar man förnimma den skräck för det ’negativa’ som är förknippat med de här åtgärderna att hålla sig attraktiv på arbetsmarknaden. Det är liksom ett utseendeslaveri som människor allt mer kravfyllt måste ägna sig åt för att hålla sig anställningsbara.

    Inte för att klaga på folk som håller sig i form. Men det är just det här kravfyllda som gör att ångesten kryper närmare när man tänker på det. Spinningen, joggandet, power-walken – det är nästa slavgöra som väntar – efter jobbet, övertiden, efter att ha hållit sig nåbara under större delen av dygnets vakna timmar. Hur kul får folk ha egentligen? Sanningen är nog den, att de inte får ha kul alls.

  4. Tack för ett elegant och provocerande inlägg! Ja, såväl i goda som i svåra tider krälar de omkring, dessa svindlare och charlataner som inbillar oss att vi kan köpa ”LIVSKVALITET” för drittans faderittans kronor i minuten. De suger blod, liksom sina fränder — lopporna och vägglössen. Vill Du göra bekanskap med en man som tappat tron på Gud, Jesus, Spiritus, Fredrik Reinfelt och Mona Sahlin, UN, RK och det mesta som rör sig och låter höra sig här på vår jord så finns min hemsida på http://www.123minsida/Hypatius Lev väl! Rune.

  5. Fy F—N va sant. Är själv utsatt för falsk positivism och har under väldigt kritiska lägen blivit pådyvlad goda råd som du nämner i din artikel. KRÄKS.

    Bästa artikeln på länge! kraaaam bästa Unni

  6. Ehrenreich är ett bra motgift mot alla livscoacher och Kaj Pollackfrissor och Mia Törnblomsleenden.

    Men det måste sägas att Törnbloms bedrift att ta sig upp från drogträsket är beundransvärd. Men hennes coacharstil ger mig psoriasis. Livscoacher får mig att vilja spränga hela världen eller åtminstone kasta batterier i naturen och ta onödigt mycket plats i t-banan. ”Välj glädjen!” Nä, dra åt helvette. Jag väljer att hata dig och ditt jävla glädjebudskap som står ivägen för folk att upptäcka hur vidrigt orättvisa och grymma människor är mot varandra och än mindre vilja göra något åt det.

  7. Men jag är nyfiken på bikram. Vill stå längst bak och kolla på unga kulturvetarstudenter som kråmar sig så svetten lackar deras lår. Bikram kan mycket väl vara det knapplösa knullet revisited. Någon mer som är pepp?

  8. I Sydney har det i flera år varit populärt att skratta, inte bara så man visar alla tänder i käften, utan det ska, för att visa att man är jätte-jätteglad, vara stora asgarv med en så öppen mun som möjligt. Riktiga hästgarv där man helst ser halsmandlarna hoppa fram och tillbaka.
    Jag har till och med fått klagomål på det. Att jag aldrig skrattar så man ser vad jag hade till frukost.
    Lyckofascister litar jag inte på ett enda dugg. Hellre en rejäl dos sarkasm och svartmålande.

  9. Ha ha ha nä jag kommer nog aldrig att fastna i positivitetsträsket.
    Men retreat skulle vara skönt att åka på tycker jag, att vistas bland folk som håller käften låter mycket lockande.
    Det ytliga blajande utan eftertanke eller innehåll är extremt tröttande och att lyssna på det är slöseri med värdefull tid. Och så är det så jävla tråkigt.
    Jag tycker du gör helt rätt i att lämna såna sällskap, Unni!

    Är de här verklighetsförnekande människorna dumma eller är det något de saknar? Är det en generationsfråga? En klassfråga?
    I förlängningen är det iaf en farlig och omänsklig trend. Drabbas du av död, förintelse och olycka så beror det troligen på att du har tänkt fel och du får skylla dig själv. Du skulle ha gått till en coach som hade kunnat berätta för dig hur du skulle tänka!
    Kommer det att bli möjligt att slå ut feltänkare?

    Instämmer helt med Gitte också! En del behöver nog en och annan käftsmäll för att fatta att deras fåniga flin inte skyddar mot livet.

    Jag gillar den där gamla klassikern:
    ”Ur kaoset hördes en röst: Le och var glad, ty det kunde vara värre.
    Jag log och var glad – och det blev värre …”

    Nåt för de där överpositiva att till sig.

  10. Ja tänk… Jag är oxå hjärtinnerligt trött på alla positivister som pratar om allt man får om man skickar sej själv lite av rätt sorts energi…

    Så Det låter som om det är du och jag som ska åka på den där semestern! Jag lovar att jag är ännu mer ödmjukt kaxig irl än i sajber! 😉

  11. Bra skrivet!
    Jag slapp cancern för att jag tänkte positivt varför kan inte alla andra också göra det – är ett av de ytligaste sätten att spotta på de som dog av cancern och indirekt utpekas som negativa jävlar, snacka om nyetiketterad facism, men sprider sig det gör den. Det är den moderna tidens böldpest, när den sociala träffpunktens virologi väl förlossat sitt tankeslem så märks det snabbt på allt nys.

    Du får lära dig motsvarigheten till positivitetstänkandets HIV – Själv funderar jag på att börja lansera spåkurser i genitologi & kammasnuttra en urgammal blandning om vad könsorganet och dess behåring kan tänkas säga om framtiden. -Jodu mycket piss blir det.

    Eller varför inte gå runt i bekantskapskretsen som en mental aikodo matris, när någon snackar om att vara positiv så spottar du direkt och frågar, jamen-visst vilken bra och musikalisk idé, är det du som uppfunnit spotify?

  12. Jag håller med om det du skriver, men för min del behöver det inte vara vegan-bikramyoga-lyckliga personer. Det behöver bara vara en person som är glad och positiv när den verkligen inte har något särskilt att vara glad över. Som när den blir förolämpad ler och ger en en överlägsen blick som säger ”jag skulle minsann aldrig förolämpa någon”.
    De som säger att alkoholister och drogmissbrukare lever i en falsk verklighet, och kanske borde ta en titt runt omkring sig själva istället.
    Dessa personer står jag inte ut med, de är som de überreligiösa fast utan det övernaturliga.

  13. Haha! Bra skrivet och särskilt det där med bikram yoga. Har också fått den frågan massor med gånger. Och ja, jag har provat! Och det var bland det värsta jag varit med om. Trängas med en hoper andra svettiga människor i bastuvärme och lyssna till en ledare som låter som en sportkommentator. Och dessutom betala 200 spänn för det. Nä tack! Tacka vet jag simning. För övrigt rekommenderar jag Eckhart Tolles skrifter. Han pratar inte om positivt tänkande utan om att man inte ska tänka alls. Ibland.

  14. då tänker jag på en grej som hände i mexico…Jag reste med en jättelång buss (resan) och folket var tvunget att rastas….och tydligen visste jag inte vilken buss jag reste i…….sä jag satte mej i en….och sä åkte vi iväg…..Så var det en annan buss som körde upp bredvid och tuta som fan och viftade gjorde alla i bussen …Jag fattade ju ingenting, utan tänkte vilka positiva människor det bor här…..Så var det mej dom tutade efter, och när jag gick in i den den rätta bussen började alla att gapflabba, och jag rodnade……….Res inte med mej!!!!

  15. Jag behöver nån positiv runt mig eftersom jag kan tänka lite neggo ibland! Men jag fattar vad du menar…vissa dagar känns det inte kul med såna pers!

    Ha det gott

  16. Du umgås i fel kölvatten min kära.
    Folk och deras attityder kan ta sig någonstans.
    Jag sitter i en lägenhet i Malmö och tittar ut..
    En parabol på varje balkong,
    det enda som stör den tragiska statsbilden av höghus är ett väldigt centralt placerat elverk, som någon i en bister optimism valt att försöka dölja bakom några ledsna träd.
    En ambulans siren ljuder, precis som den alltid gör, några gånger om dagen.
    Skit händer, allt rullar förbi och jag ser ut på en bister stadsbild av höghus som bara en fabrik kan störa.

    Det är ingen sommar, men det är Juni.
    Det är ingen bra dag, för jag har feber.
    Det är en genuint pissig dag med ett pissigt väder, en pissig utsikt och det enda roliga jag haft idag är en bild på ett gigantiskt hål i guatemala som orsakat förödelse och misär.

    Men vet du vad?
    Jag har en katt i mitt knä, oförskämt mycket koffein i min kopp och det ligger nötter i en påse bredvid alla näsdukar.
    Jag har inga TV-kanaler och det är tyst här inne. En tystnad som bara bryts av regn mot fönstret och ambulans sirener.
    Och jag är riktigt jävla nöjd med mitt liv.

  17. Är det något som är sjukdomsframkallande så är det just kravet på att vara positiv. Det är liksom en diktatur förklädd till terapi- eller tjejsnack. Det har också samma rötter som utfrysning av oliktänkande – kritik av makten skall frysas ut som ’negativa tänkande’ för att kväsa all oppositionen så att de korrupta, protokriminella makthavarna kan fortsätta plundra och trycka ner i lugn och ro.

    Hur det karaktäristiskt sätt yttrar sig är t ex när någon ohjälplig sanningssägare börjar en mening av typen: -Har ni lagt märkte till …, Har du tänkt på det här nån gång… följt av återgivande av typiska orättvisor på jobbet, bussen, i relationer, osv. De ’positiva tänkarna’ svarar då obligatoriskt med ett förvånat tonfall i kommentar av typen: – Nej, det har jag faktiskt inte. eller -Så är det inte för mig. -Nej, det känner jag inte igen. Sen är det meningen att den kritiskt sinnade ska ta sitt förnuft till fånga. Gör personen i fråga inte det utan framhärdar, så blir metoderna grövre. Då sätts grupptrycket på i form av kollektivt undvikande, nedslagna blickar eller lätt himlande med ögonen. Och så accelererar det – i slutändan finns handgripligt våld för att tysta det negativa tänkandet för alltid.

    Det systematiska förnekandet av den negativa tänkarens iakttagelser kan dock vara tillräckligt för att framkalla psykosomatisk sjukdom hos offret. Mycket effektivt. Används också ofta i det svenska konflikträdda klimatet. Sen när den negativa tänkaren isolerats helt från mänsklig gemenskap då kan de positiva tänkarna runtomkring förenas i kollektiv kverulans kring hur ’konstig’ den negativa tänkaren är.

    1. Nemo, och till slut blir den negativa människan paranoid och tänker ännu mer negativt. Förtryck!

  18. blev lite felskrivet där – negativt tänkande, all opposition, sätts grupptrycket in – skulle det vara. Så kan det gå när man har för bråttom och inte orkar korrekturläsa sig själv.

  19. Det som också är typiskt för den här sortens ’positivt tänkande’ är att det ändå alltid är grönt att gnälla, klaga, skälla och gorma, – men då på ’rätt’ saker, såsom t ex negativa tänkare.

  20. Miatörneblommorna är alltså vår tids tankepoliser. Mind control handlar det om – ingenting annat. Det syftar till att vända all samhällskritik inåt – mot det egna jaget. På det viset kväver man alla tänkbara oppositionella rörelser redan i sin linda. Och individerna som naturligtvis mår dåligt av den otillräcklighet och skuld som affirmationerna skapar när inte avsedd effekt uppnås – ja, de är vid det laget på väg in i långvarig depression. Det som möjligen skulle kunna bota dem – att aktivt verka för förändring genom att aggressivt artikulera och åtgärda vad som är fel – har töneblommorna förbjudit som varande ’negativt tänkande’. Alltså sitter de fast i självhatets rävsax – där makten vill att deepra och törneblommorna fortsätter ser till att de kvarstannar för tid och evighet. Det är därför de får så bra betalt som föredragshållare – vilket blir ett ’bevis’ för att deras ’teorier’ stämmer, vilket mer sällan är fallet. The law of attraction handlar nog mer bara om att lika barn leka bäst – rika känner sig bekvämast och mest otvungna med rika. Och fattiga med andra fattiga, för de är de enda som vill umgås med dem.

    1. +1, Nemo! Dessutom kan det inte vara bra för jagstyrkan att en del av oss själva ska dissa och bevaka den andra (negativa, oppositonella) delen av oss. Spooky!

  21. Bra beskrivet av Nemokrati! Jag känner igen hela beskrivningen av hur man lär sig att hålla käft på jobbet och vad som händer när man utövar våld mot sig själv och försöker bortse ifrån de missförhållanden man ser men inte får lov att prata om. Man blir en avvikande organism i andras och till slut också i sina egna ögon. Det tär oerhört på självkänslan och får till slut också hälsoeffekter.

    Lyckliga lallande idioter är den sorts människor som vi ska ha på våra arbetsplatser. Kompetens är inte bara av underordnad betydelse, i vissa lägen kan den till och med vara ett hot och en belastning.

  22. Unni – Nej det är väl ungefär detsamma som att säga till någon: Du får vara glad men inte ledsen, arg, besviken, uttråkad osv. Dvs förbjuda ’negativa’ känslor = Nordkorea. Alla är glada och vinkar som olympiska spelen.

  23. (Unni – bra om du kallar mig Nemokrati eftersom det finns en Nemo som liksom typ tillhör ultrahögern (för att uttrycka det milt). Jag vill inte bli förväxlad med denna person.

  24. Nemo, var inte det en hafsmänniska? Och vet ni, en malen doktor har hackat sig i min dator. Jag vet inte hur man löser det här…Men jag kan ABC och mej plus er är allt….Ja, det är nog all jag vet. Hur fan får man datorn igång igen, (negativ suck)..

  25. Jag håller inte alltid med dig då det gäller saker som har med tex politik att göra, men baske mig, det där inlägget gillade jag verkligen. Mycket bra skrivet.

    TACK för att någon annan känner som jag gör, så irriterad och kritisk jag har varit över det där jävla ”positiva tänkandet”, ”bra inställning” tjafset genom åren, som bara har fått mig att bli mer cynisk och deprimerad…

    Och sen så hittar man en person som tänker åt samma håll som en själv. Så återigen tack för det.

    Jag dissade Jonas Gardell i Joshens blogg en gång, och då tyckte du att jag var ”skön” 😛

    Så tack för det också i efterhand.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.