Etikettarkiv: piratrörelsen

THE GIG IS UP, RICK!

rick_falkvinge_060427_jacob_bostrf6mVaknade tidigt med ett ryck till Ekonyheterna. Hade jag hört rätt? Rick Falkvinge hävdade att Piratpartiet vill avkriminalisera innehav av barnporr. Barnpornografi, alltså – inte tecknade serier från Japan med ett eget kodsystem, ungefär som hårdrockens satanistsymboler.

Samtidigt som grodan hoppade ur partiledarens mun kunde jag riktigt höra hur proppen gick för hela Piratpartiet och dess anhängare. Jag kunde se hur goodwillpoängen bland presumtiva väljare gick upp i rök och bildade öknamnet Pedofilpartiet. Och jag tänkte på alla vettiga varelser jag lärt känna i den breda rörelse som värnar om ett fritt internet, däribland många piratpartister.

Falkvinges politiska självmord är en sak. Men är det rimligt att han ska dra med sig hela partiet i fallet?

Piratpartiet står ju inte bakom hans huvudlösa yttrande.

Och vi var många som kunde see it coming. Falkvinge är ingen ond person, vad jag har förstått, men nu är skadan skedd.

Bortsett från att det är en mediestrategisk katastrof att uttala sig på det sättet om något de allra flesta anser vara avskyvärt, nämligen sexuellt utnyttjande av barn – levande barn – för att servera porr åt pedofiler, bortsett från frågor om taktik alltså, så har mig veterligen aldrig detta varit en officiell hållning från partiet, eftersom det tar avstånd från hela barnporrhanteringen: från producent till konsument. Men nu har partiledaren under piratflagg försvarat innehav i rikstäckande nyhetsmedier.

Här hjälper det inte ens med en kungspudel. Med en sådan partiledare behöver PP inga fiender. Vem vill nu försvara Piratpartiet?

Nej, det kan fanimej en fyrfoting räkna ut, att det enda acceptabla draget i denna fullständiga kollaps är att Rick avgår som partiledare och lämnar platsen åt den sansade Anna Troberg. Och det bums. Rick må ha gjort stora insatser i uppbyggnadsskedet, men vill han rädda vad som räddas kan måste han ta konsekvenserna av sin fadäs, precis som vilken annan politiker som helst skulle ha gjort.

Detta är inte en plumphet i stil med Stig Malms bevingade ord ”fittstim”. Det är inte ett dugg roligt. Det är bara tragiskt.

Ibland kan kärlek vara att lämna sin baby till någon som är mer lämpad till att ta hand om den. Älskar Rick sitt parti gör han det.

GLAMOUR? NEJ TACK!

Manifestationen i Humlan samlade kanske inte ett hisnande antal, men vädret var strålande och flera av talen likaså. Framförallt det som hölls av representanten från Ung Vänster – kan ni pleeeze hjälpa mig att fylla i hennes namn här, hon är nämligen så fett värd en eloge.

Vet inte riktigt hur jag ska beskriva det, men det är en speciell känsla bara. Den kommer över mig varje gång jag strålar samman med människor ur den nya medborgarrörelsen. Jag står i en mängd som en i mängden och tänker varje gång: Så oglamoröst! Och med det menar jag absolut inget nedsättande. Tvärtom.

Men det finns verkligen inget spår av glamour i det här sammanhanget. Det finns passion och engagemang. Det finns mångfald. Och gemenskap. Kanske är det frånvaron av uttalade hierarkier som skapar denna samhörighet. Frånvaron av elitism.

Det är väl detta med äkthet. Äkthet och glamour synkar inte.

urbanpiratOch jag drabbas av det bitterljuva vemod som infinner sig när något är nytt och oförstört – hur länge ska det hålla? Kommer rörelsen att klara av att bevara sin oskuld i etablissemangets jättebordell? Kommer frestelserna och lockerbjudandena att korrumpera? Smaken på makt att ge mersmak?

Kommer ideologiska motsättningar att söndra? Kommer behovet av mediestrategier att skapa statuspositioneringar och elitism?

Och den värsta farhågan: Kommer de systembevarande, ”terroristbekämpande” styrkorna att lyckas slå ner rörelsen?

Antagligen går det att påverka.

Om vi gör det. Påverkar.

ODE TILL SUNDE

pirathjalte-peter

Ett nöje att läsa Peter Sundes artikel i Expressen.

All heder åt honom, en sann demokrat. Det kostar på att skriva ödmjukt när man blivit utsatt för så många grova beskyllningar och påhopp. Jag tycker inte alls att det är dumt om Sunde blir en förebild. Det kommer han f ö att bli i vilket fall som helst. Hans bok kommer säkert att bli en bästsäljare, även om jag inte tror att det är en strävan hos honom.

Och nu kommer judaskyssarna. De som beskyllde Pirate Bayarna för att bara vilja tjäna pengar säger Grattis. Andra tror att de lagt sig platt och gett upp. Grattis till det också, tydligen.

Vissa människor, och bland dem förvånansvärt många kreatörer, tycks nämligen ha så oerhört svårt att spåra andra bevekelsgrunder än pengar (=makt) eller rättning i leden (if you can’t beat’em join’em). Their loss, kan man ju säga. Måste vara tomt att sätta taxameter på varenda aktivitet eller att aldrig se mål bortom egen och omedelbar vinning.

Det är tur att inte Sunde styrs primärt av de drivkrafterna. För, även om hans inflytande på samhällsdebatten varit större än Guillous på hans tid, har vi sluppit se Sundes ego explodera. Tänk er själva vilken gräddfil han hade kunnat glida fram i. Tänk er dem som åstadkommit en myggskit i jämförelse och hur de åbäkar sig.

Peter Sunde är värd all respekt och jag skulle önska att han blev ett föredöme inte bara för de stjärnögda kids som redan har honom som posterhero, utan för hela den medborgarrörelse som håller på att formera sig, delvis tack vare honom.

Framtidens internet handlar inte längre bara om The Pirate Bay. De bjussade på det. Vad bjussar upphovsrättsindustrin på?

FUCK 68! LEVE INTERNET!

Almedalsveckan tycks ha varit tämligen befriad från den hetaste opinionen vi har just nu om man bortser från seminariet om upphovsrätten.

Fler än jag har noterat det, däribland Mikael Zackrisson på VA.

Anders Mildner skriver alltid bra om den nya folkrörelsen. Länkar igen till hans artikel i Sydan.

showimageaspxFlera debattörer vill likna internetupproret vid 68-rörelsen eller punken -77. Jag instämmer inte i de jämförelserna.

Det här är större. Sjuttiotalsvänstern bestod mest av fyrtiotalister som på grund av sitt höga antal (det var en rejäl kull ungar som föddes på 40-talet) och spektakulära upptåg fick stort genomslag i efterdyningarna av det materiella välstånd som folkhemsbygget skapat. Därefter inledde de den långa marschen genom institutionerna till diverse topplaceringar inom myndigheter, medier och förvaltningar. Det var det.

Punken kom som en gör-det-själv-revolt mot en själlös musikindustri men blev snabbt uppsugen av samma musikindustri.

Det som kännetecknar ungdomsrevolter är ett nytt mode, ny musik och nya droger. Och en överdos romantik med en ansenlig dos masspsykos.

Det enda som piratrörelsen har gemensamt med ungdomsrevolter är möjligen det sistnämnda. Ett starkt emotionellt laddat svärmeri kring den nya teknikens möjligheter. Flera känsloanorektiska kulturkoftor har rynkat på näsan åt det. Men utan denna glödande passion skulle aldrig en rörelse kunna uppstå och spridas. Det är inget fel i det. Det är ju faktiskt en helt underbar bonus.

Särskilt underbart är det att internetrörelsen samlar människor från alla samhällskategorier, alla åldrar. Och att alla kan dela den oslagbara upplevelsen av att vara viktiga, av att ingå i en äkta gemenskap där nya vänskapsband knyts kors och tvärs och där optimism och välvilja råder. Än så länge.

Jag hoppas att vi får slippa se maktklickar och splittringar inom den här rörelsen, att just brokigheten och spridningen förhindrar det. Att VI förhindrar det. Det är en ynnest att få befinna sig i en av historiens smältdeglar, mitt i språnget till en demokratisk jätteseger. Det är VI som kan göra det möjligt.

Försäljningen av TPB bekymrar inte mig det minsta. Jag tycker att det är bra. Förhoppningsvis bidrar det till att flytta fokus från fildelningsfrågan och allt evinnerligt tjat om stöld till det frågan egentligen handlar om: Medbestämmande, transparens och rätt till integritet. Sedan inbillar jag mig dessutom att några kommer att skratta gott, inte bara på vägen till banken.