Etikettarkiv: medieskugga

PETER OCH VARGEN

Om ni verkligen vill tappa hakan över svenskt rättsväsende och få inblick i en av vår tids stora rättsskandaler, då ska ni läsa historien om Peter Sundes nådeansökan. Sunde var talesman för The Pirate Bay och dömdes med buller och bång till både fängelse och ett hisnande bötesbelopp som nu gjort honom skyldig staten 100 miljoner kronor.

Bland annat får vi veta att Thomas Bodström ägnade sig åt hemligstämplad USA-korrespondens, och att flera inblandade i rättsprocessen (däribland domaren) varit knutna till den amerikanska underhållningsindustrin och dess välgödda lobbyorganisationer. Allt för att spänna musklerna och visa upp en elefantdans som skulle kunna vara parodisk om den inte varit verklig.

Amerikansk nöjesindustri har alltså känt sig så hotad av en svensk fildelningssajt att den tagit Sverige i örat med rena utpressningsmetoder. Sverige skulle nämligen riskera att utsättas för handelssanktioner om inte rättsväsendet lydde. Vilka intressen är det då som är så viktiga att den amerikanska upphovsrättsindustrin lyckades sätta vår svenska rättsskipning ur spel?

Är det rädslan att ett fritt kulturutbud kan underminera världens mest inflytelserika indoktrineringsapparat? Är bolagen oroliga för att vi ska sluta låta våra tankar, vanor och behov styras av den amerikanska drömfabriken?

I så fall kan ju nöjesindustrin ta en titt på de största torrentsajterna och andas ut. Det som där seedas mest är samma skit som ligger och trycker på topplistorna. Predatorkapitalismens mäktiga ideologiska överbyggnad är således tryggad.

Är det pengar? Ja, givetvis handlar det om pengar. Men inte heller i det avseendet tycks finnas nån större anledning till oro. Musikscenen frodas väl, mycket tack vare spridningen via internet. Biobesöken ökar. Varje månad släpper Hollywood en bunt usla romcoms, thrillers och action. Kommersen lever prima liv, med andra ord.

Kan någon vänlig själ därför upplysa mig om varför skräcken för en svensk fildelningssajt varit så stor att den behövt korrumpera svenskt rättsväsende?

Kan jag också få svar på varför medierna tycks likgiltiga inför allt detta? Ifrågasätts någonsin den envisa myten från upphovsrättslobbyn om att det är den fattige kulturskaparen som får lida av fri spridning av kultur?

Det har varit Almedalsvecka. Talades det överhuvudtaget om att Peter Sunde blivit ett offer för rättsröta i Sverige och att han efter sitt fängelsestraff måste leva resten av sitt liv som ekonomisk flykting? Eller känns det bekvämare att endast förfasa sig över vidriga afrikanska regimer som begår övergrepp mot det fria ordets utövare?

Är det någon i vårt fantastiskt fria kulturliv som vågar tänka tanken att Peter Sunde straffats av politiska skäl och att processen mot Pirate Bay-killarna består av till lika delar ansvarslös okunnighet, brutala påtryckningsmetoder och skandalösa rättsövergrepp?

I en framtid när vi löst frågan om hur kultur kan spridas demokratiskt, kommer Sunde med största sannolikhet att gå till historien. Men det har han knappast någon glädje av idag.

Update: Läs gärna också i Opassande om fler kalla fakta i fildelningsfrågan.

LYSSNA PÅ FEMINISTERNA!

veronica-pa-pridesangVissa älskar att utbrista i ett beskäftigt ”Vad var det jag sa?” Jag gör inte det, dvs jag hoppas jämt att jag ska slippa kläcka ur mig de orden.

Men nu säger jag ”I told you so”, helt utan triumf. Efter Piratpartiets uppsving förra året fördes ett samtal om att det fanns mycket lärdom att hämta från F!. Några höll med, men den vanligaste kommentaren var ändå typ, ”Nä, det är ingen risk att vi ska hamna i en sån sits.” Ungefär som att F! enbart hade sig själva att skylla för den mediala backlash med påföljande medieskugga som feministerna råkade ut för.

F! var ett skällsord synonymt med ”manshatare”. Vad är PP idag synonymt med? Klavertrampen från de egna leden kan man dessutom knappast lasta medierna för.

Nu blomstrar F!, välförtjänt. Men målet, att komma in i riksdagen, förefaller ändå avlägset. Ett enda litet parti kan inte ensamt bilda en kraftfull opposition.

Min dröm var rosa-lila. Men om det går det inte ens att drömma längre. Vattendelaren har barockt nog kommit att handla om sexualpolitik, frågor som PP inte har med på agendan. Ändå lyser de igenom så tydligt, sipprar fram bland valbara namn och hela vägen utmed svansen.

F! har fått lida för att de framstod som extrema sedan Tiina Rosenberg genom vissa yttranden och också blotta sin uppenbarelse skrämde slag på presumptiva väljare. PP har förmodligen drivit bort mängder av sympatisörer genom sin Falkvinge, men ännu fler genom att låta sexliberalfanatikern Dick Wase stå på listan. Det han och hans tillskyndare yttrat om pedofili klår Tiina Rosenbergs taktlösa homosekterism med hästlängder.

Jag diskuterade PP:s problem med en dam som också har varit sympatisör. Hon tyckte att den bästa strategin från PP vore att hoppa av valrörelsen men i samband med det ställa övriga partier mot väggen: Vad har DE tänkt göra av PP:s kärnfrågor nu när PP lämnar valscenen? Det tror jag också hade varit effektivt. Men så kommer inte att ske.

Inför nästa val hoppas jag att Piratpartiet har blivit av med galenpannorna.

F! har fortfarande en valslogan som lyder: Våga vara feminist! Den uppmaningen skickar jag vidare till PP.