RÄTTVISAN SEGRAR!

Jag kan aldrig släppa Oscar Wilde, min husgud. Funderar ibland på att skriva en roman om honom och hans plågoande Bosie, men vet inte riktigt hur. Vet inte ens om folk är intresserade. Många anser att det enda som är av intresse gällande författare och konstnärer är deras verk. Den åsikten delar inte jag. Särskilt inte när det gäller Wilde. Han ville även göra konst av sitt liv och valde den svåra vägen: Golgatavandringen.

Hans kärlek till den lille tyrannen Bosie blev hans fall, därvid är nästan alla överens. Men jag har också läst ett par biografier som tar Bosie i försvar och försöker släta över hans ondska. Alla som är nyfikna på hur en psykopat/patologisk narcissist fungerar kan lära sig mycket av att läsa om denne Bosie.

När innehållet i Oscars långa brev "De Profundis" blev klart för Bosie var Oscar redan död. Han hade skrivit brevet i fängelset och det var meningen att det inte skulle offentliggöras förrän långt senare, när alla var döda. Men Bosie fick nys om att det förvarades på British Museum, läste det och blev hysterisk. Med följden att "De Profundis" lästes upp under en rättegång så att allmänheten fick ta del av texten som avslöjade vad Oscar egentligen tyckte om sin stora kärlek.

image170

Bosie ägnade därefter all sin energi åt att smutskasta Oscar och försöka få sig själv att framstå som en ängel. Men historien utvisade att Bosie var just en bortskämd och elak marodör som drog med sig många oskyldiga i sin egen misär. Till och med hans egen brorson intygade att Oscars beskrivning av Bosie stämde med verklighetens Bosie.

Mot slutet av sitt liv skrev Bosie sin tredje biografi över livet med Oscar. Den gick i försoningens tecken, och gör därför sagan lite vackrare. Då hade Bosie själv fått ett fägelsestraff för förtal (vilket han beskyllde alla andra för att utöva). Det finns en sens moral i denna sanna berättelse som alla som råkat i klorna på en manipulativ parasit kan ta till sig. Förr eller senare faller ondskan på eget grepp.

Det tycks vara en universalsanning, och även om lidandet över att bli orättvist behandlad är nästintill outhärdligt, så skipas nån typ av rättvisa till slut.

Livet är orättvist, och det är ju tur för de flesta av oss, sa Oscar Wilde. Det tål också att tänka på när vi sitter hopkrupna och slickar våra sår. Det finns många som ändå har det värre.

Yes!

8 reaktioner på ”RÄTTVISAN SEGRAR!

  1. Oscar är en av mina favoriter också, snubblade över honom i gymnasiet, och nu, drygt 10 år senare, känner jag mig fortfarande nyförälskad när jag läser något av honom. 🙂
    Jag hoppas verkligen att du någon dag skriver en bok för Oscar. 🙂
    God fortsättning! 😉

  2. Hej jag har inte kollat in Wilde sen Kom Vux … tyckte du var go när du sa på tv att ibland så känner du dig som att du är honom (med din glimt)

    Sista raden att komma ihåg dem som har det värre är mitt sätt att resa mig, titta runt om mig själv och tänka … ”okej vi har ett hem, mat,vatten, värme, trygghet, utbildning, yttrandefrihet (…well..) demokrati!!”

    Jag behöver inte sälja mig själv eller mina barn, vi lever och överlever nu.
    Jag har sådana rikedomar jämfört med dem som inte har något… Miljader själar vill ha det som oss, bara att få vatten och föda till barnen. Vår planet som snurrar … det är vackert och sorgligt på samma gång. Förstår varför barnen alltid sätter fred och rättvisa först på deras lista av önskningar.

    Soul Rebel Love xxxx

  3. Hej Unni!
    Har precis läst klart din senaste bok…och det var en bladvändare, en rysare…
    Jag har läst flera av dina tidigare böcker, och har alltid gillat ditt språk, ditt sätt att uttrycka dig på, som påminner om min bakgrund och ger flashar av välbehag från min egen tid – jag bara tycker om ditt sätt att skriva på, oavsett vilket ämne du har under din lupp!!!
    Givetvis är denna senaste bok på något sätt, ännu mer gripande eftersom den är biografisk och inte fiktiv (jag vet att de tidigare också har inslag från dina tidigare erfarenheter, men denna är naken, ren och ärlig…och f.a. modig)
    Jag greps av varje rad, och är så glad för att idag se att du rest dig, att du kan blicka tillbaka, att du lyckats driva det svåra projekt det innebär att lämna ett destruktivt förhållande och med hårt arbete lyckats bygga upp din självkänsla och du verkar ha fått ihop det med dina nära och kära igen, det enda som egentligen betyder.
    Jag känner dig inte, men jag bryr mig, jag har läst din historia, hur skulle jag inte kunna bry mig?

    Jag blev så glad att hitta en blogg!!!
    WoW, nu kan jag ohämmat fortsätta läsa Unni Drougges härliga metamorfoser över denna tokiga hufvudstad, min hemstad…och allt övrigt i livet!!! Yeeeahhh!!!! It makes me happy 😀
    Tack Unni, för att du delar med dig av allt underbart och djävligt i livet! 😉

    /Sussie

  4. Jag vet inte hur pass medvetet ditt ordval var, men den ”lilla tyrann” du beskriver får mig att tänka på följande beskrivning, vilket även på sätt och vis är relevant med tanke på krigsförklaringen tidigare:
    ”A petty tyrant is a tormentor,” D-J replied. ”Someone who either holds the power of life and death over warriors or simply annoys them to distraction.”
    […]
    By understanding the nature of man, [the seers] were able to reach the incontestable conclusion that if seers can hold their own in facing petty tyrants, they can certainly face the unknown with impunity, and then they can even stand the presence of the unknowable.
    ”The average man’s reaction is to think that the order of that statement should be reversed,” he went on. ”A seer who can hold his own in the face of the unknown can certainly face petty tyrants. But that’s not so. What destroyed the superb seers of ancient times was that assumption. We know better now. We know that nothing can temper the spirit of a warrior as much as the challenge of dealing with impossible people in positions of power. Only under those conditions can warriors acquire the sobriety and serenity to stand the pressure of the unknowable.”

    Och så vidare. Verkar inte bättre än att Oscar, den gamle skojaren, var en alldeles utmärkt ”Seer”. Hans användning av timing verkar ju enligt din beskrivning vara alldeles fenomenal! D-J skulle ha slagit sig på knäna och skrattat tills han storknat om han hört den historien… >:-)

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.