MONEY, MONEY, MONEY

dollarsymbolDen kära väninnan messade om att DN har haft mer om Skriv färdigt boken-boken idag. Jag har inte papperstidningen längre, och på nättidningen är inte knäcket upplagt ännu. Men det handlade tydligen om pengar.

Såklart. Ska man behöva skriva graaatis? Ska man inte få betaaalt?

Självfallet är det kul om saken uppmärksammas och diskuteras. Jag är bara så förbannat utled på bölandet om att internet snor upphovsmän på intäkter. Vilka upphovsmän? Vilka intäkter?

Varför har inte författare och andra kreatörer ställt till ett herrans liv för längesedan, långt innan fildelning kom till deras kännedom? En förkrossande majoritet av dessa kunde ju inte heller på den gamla ”goda” tiden livnära sig på sitt skapande. Vems fel var det då? Var det kanske förlagsgeschäftets monomana satsning på enfaldig förströelselitteratur, filmindustrins enögda gynnande av lättölskomedier och taskiga thrillers, musikbranschens hitsingliga dagispop-spyor? Var det möjligtvis denna ihärdiga middle of the road-anpassning som slog ut alltfler kreatörers möjligheter att tränga igenom den kompakta muren av dynga?

Om huvudsyftet för en individ med författardrömmar är att tjäna pengar, då är mitt raka råd, särskilt om vederbörande gör anspråk på konstnärlig integritet: Don’t effing go there!

Jag vet inte hur mycket text jag vridit ur mig som jag inte fått en spänn för. Säkert lika stora mängder som mina inkomstbringande alster. I synnerhet i gryningen av min såkallade karriär. Att se min text i publicerat skick räckte för att göra mig mallig.

Även idag är många av mina ord obetalda, och det är jag gudskelov inte ensam om. Igår talade jag utan ersättning två gånger. Idag ska jag göra det igen.

Dessutom står vi nu i gryningen av ett nytt system, ett helt annat sätt att betrakta de immateriella produkter vi släpper ifrån oss. Varför kan vi inte glädjas åt detta? Varför inte unna oss att uppleva den pionjäranda och nybyggarmentalitet som kännetecknar varje genuin skapandeprocess? Med tvenne tomma händer … Det är väl så det ska vara i början?

När arbetarrörelsen växte fram i och med industrialiseringen, då fanns det säkert folk som satt på bakhasorna och vägrade lämna jordbruksekonomin. Men undan för undan reste sig fattiga människor från träsken och gränderna och tågade mot ett välfärdssamhälle som aldrig hade kunnat byggas utan kollektivt deltagande från det arma Lort-Sverige.

Nu bygger vi nytt igen.

Och apropå medförfattarnas obetalda texter i Kroppens Befrielsefront: Det är än så länge ingen som får betalt. Och vi har inte bestämt oss för hur det kommer att se ut heller. Som jämförelse kan jag nämna hur medförfattare till antologier brukar kompenseras, och då rör det sig om etablerade skribenter (for what it’s worth). Jag har fått max 1500 för ett bidrag, och sedan inget mer. På det ska jag dega egenavgifter. Är detta summor att diskutera?

Till sist: Det mest vidriga dagtingande med den egna moralen jag sett i min bransch har enbart haft med girighet att göra.

Så nu hoppas jag att de som jämt gnatar om pengar blir fattigare. Bara därför.

48 reaktioner på ”MONEY, MONEY, MONEY

  1. Visst är det absurt med likriktningen? Grejen är ju att man har skapat en mittfåra som ska gillas (eller åtminstone inte ogillas) av så många som möjligt, men den börjar bli rätt smal känns det som. När Internet och fildelning gör det möjligt för folk att hitta förbi mittfåran är det klart att det förskräcker de som tjänar pengar på den. Om jag får göra lite skamlös reklam, så skrev jag lite om det för en tid sedan:

    http://scriptorium.se/josh/2009/02/21/den-stora-likriktningen/

    1. Visst Josh, vi har ju genomskådat elefantdansen, och du har varit en grym pedagog (och demagog). Dina poster borde tryckas upp som lathund för arbetsskygga kreatörer. De som vill att bara pengarna ska jobba åt dem. Stön, vad trött jag är på dessa cirkelgångar!

  2. Kanske jag älskar mina barn, kanske jag älskar andras barn, min fru och även du…och så många andra med….jag tror det,,,men det är svåra tider nu……ton med kramar, men ett kilö till

  3. Min tidigare kommentar hör även hemma här:

    Jag tycker nog att artikeln i DN gav god reklam åt ditt projekt. Vad jag fortfarande undrar är hur Riksföreningen Anorexi Bulimi kontakt, ska kunna dra nytta av dina donationslänkar. De belopp dina besökare donerar går ju faktiskt in på ditt bolagskonto, och inte till denna förening, vars kontonummer för övrigt är 90 00 87-8.

    För övrigt tycker jag att du är oärlig när du talar om för andra skribenter att de inte har rätt att ta betalt. Alla författare, som blir publicerade, har rätt att ta betalt. Du tog själv – enligt vad du sagt till mig – 800 000 kr i förskott för en av dina romaner – jag vill minnas att det var Heroine, men jag kan ha fel.

    Det kallar jag att ta betalt. Och jag missunnar dig på intet sätt de pengarna. Men den här boken du nu skriver tillsammans med dina läsare, kan mycket väl bli en stor framgång – och den bör inte bli en framgång bara för dig.

    Och jag anser du bör lägga ut en direktlänk till Riksföreningen anorexi bulimikontakt.

    Mvh

    Carina Rydberg

    1. Carina, jag begriper mig inte riktigt på dig. Men jag ska försöka bemöta dina påståenden ändå:

      1. Vi har beslutat att donationerna oavkortat ska gå till Anorexi Bulimi Kontakt, och kommer att ordna så att deras konto länkas till donationsknappen. Jag sa också det i DN-intervjun och har meddelat föreningen detta. Du behöver inte vara förmedlare mellan oss. Donationerna som skulle gå in på mitt bolagskonto hade vi för avsikt att därefter skicka vidare, men nu går alla pengar som ev kommer in direkt till föreningen, som sagt.

      2. Är jag oärlig? På vilket sätt? Det är en ganska grov beskyllning. Jag har inte påstått att skribenterna inte har RÄTT att ta betalt, men jag vill däremot hålla det öppet och att vi tills vidare inte har något ekonomiskt avtal. Det var för att projektet skulle komma igång nu under sommaren när folk har mer tid istället för att gå vilse i en juridisk/ekonomisk labyrint innan vi öht vet hur ev ersättning kan fördelas. Det finns än så länge inga pengar i projektet. Varför sätter du dig till doms över mina sköna medförfattare på det här sättet? Vi är inne i en inspirerande och intressant kreativ process som vi med stor entusiasm samarbetar kring. Anna och jag tar inte betalt för arbetet vi lägger ner. Vi har aldrig ens reflekterat över det. Vi råkar nämligen tycka att det är givande att få uppleva den här deltagarkulturen.

      3. Att jag skulle ha fått 800 loppor i förskott för en roman är en uppgift jag inte vet varifrån du fått. Hursomhelst är du felunderrättad. Ett så högt garantihonorar har jag aldrig erhållit. F ö förstår jag inte vad detta har med saken att göra, om så din felaktiga uppgift vore sann. Ponera att jag skulle få ett sådant belopp i förskott för Kroppens Befrielsefront. Grymt! I så fall finns det ju verkligen resurser att fördela, och då skulle även en del av dessa gå till Anorexi Bulimi Kontakt. Men där är vi inte just nu.

      4. I ett av mina tidigare inlägg finns redan en länk till föreningen.

      Puss på dig & på framtiden! / Bunni

  4. Unni, Vad jobbar du med? Du tjänar inte på att skriva eller föreläsa (gratis skrev du ovan) så har du nått annat brödjobb? Soc?
    Carina Rydberg: All heder!

    1. @saga: Det är alltid lite tröttsamt när människor inte läser ordentligt. Jag har skrivit att man inte ALLTID kan vänta sig betalning för ord man sprider. Att jag ställer upp ideellt ska väl i allsindar inte vändas mot mig! Jag frilansknäcker och skriver böcker och sörjer för brödfödan precis som de flesta. Men jag är villig att dela med mig av mina ord och jag avskyr småskurenhet. Mina läsare är solidariska. De köper mina böcker när de har råd. Har de inte det, lånar de på bibblan eller av en kompis. Jag råkar faktiskt tycka att det jag skriver är viktigt. Då blir jag glad när mina ord också når ut genom olika kanaler. Eller ska man kanske ta betalt för att blogga, tycker du?

  5. Jag gick inte med i det här bokprojektet för att tjäna pengar. Det har heller aldrig utlovats någon ersättning till medförfattarna, så det är knappast någon som kan känna sig lurad. Jag är med för att jag tycker att det är ett coolt och spännande projekt.
    Att min medverkan sedan fått mig att växa som skribent är en positiv bieffekt, särskilt nu när jag själv är med roman. Den mediauppmärksamheten jag fått på köpet är en annan bieffekt på plussidan som rent marknadsföringsmässigt är värd en hel del. Men det som betyder mest i slutändan är upplevelsen som sådan och den personliga tillfredsställelsen att få vara med och skriva historia. Sånt räknas också. Tack för ordet!

    1. Anja, tack för att du inte låter dig duperas av illvilliga tungor som försöker göra gällande att du och de andra medförfattarna skulle vara lurade eller utnyttjade. Jag antar att ni alla vet att redovisningen av den här bokens intäkter kommer att ske öppet och att vi tillsammans kan komma fram till rimliga slutsatser. Vi provar något helt nytt här och jag är sjukt stolt över er som är med och visar att det går.

      Massa kräm! Och stå på! / Bunni

  6. @Carina Rydberg
    Kan du förklara hur det är relevant vad Unni har tagit betalt för en bok tidigare ?
    Från det jag har läst av dina kommentarer och tidningsartiklar så känns det lite som om du är rädd för förändring, men varför ifrågasätter du att Unni ska ha kunnat förändra sig ?, det kostar ju knappast DIG nånting att helt enkelt se någon annans förändring som deras ensak.

  7. Hej igen Unni,

    Vad gäller de 800 000 kronorna, så kommer uppgiften från dig, och inte från någon annan. Men OK, kanske minns jag fel – det kanske bara var 600 000 eller 700 000 – men det var definitivt inte under 600 000. Enligt dig. Skit samma. Självklart ska du tjäna pengar på dina böcker.

    Jag har svårt att tänka mig att du tar så lite som 1500 kr för en text du skriver exklusivt för en antologi – och jag har lika svårt att tänka mig att du blivit erbjuden så lite. 10 000 kr. brukar ett sådant arvode ligga på – för max 20 000 tkn.

    För övrigt vill jag verkligen inte dissa dina medförfattare, vilket du antyder. Tvärtom. De lägger ned hårt jobb och och är mycket begåvade. Jag vänder mig på intet sätt mot projektet som sådant – men du vet lika bra som jag att en bok med det här temat – ett tema som är angeläget för många – mycket väl skulle kunna leda till försäljningssuccé. Och det är en succé jag önskar både dig och dina medförfattare.

    Vad gäller donationerna till Riksföreningen Anorexi Bulumi kontakt, så önskar jag mig ett förtydligande. Jag klickade just på donationslänken, och fann att pengarna fortfarande tillfaller ditt aktiebolag och projektet Kroppens befrielsefront. Det kan hända att jag har letat dåligt – vill gärna se tydligare information kring hur dina läsare ska kunna donera pengar till just denna förening, vars kontonummer fortfarande är 90 00 87 – 8.

    Mvh

    Carina Rydberg

    1. @Carina: Du får lugna dig lite tills vi hunnit ombesörja den tekniska detaljen kring donationsknappen. Det har varit helg och Pride, men det kommer att ordnas nu i veckan. Ska till Kungsan och skänka bort så många böcker jag kan bära. Till ett gott ändamål. Och bara mina egna böcker. Hopp & hej!

  8. @Unni, jag blir glad när jag hör att du tar betalt. Ditt samskrivande är ett spännande projekt och idealism har alltid funits i kulturvärlden,MEN något jag inte förstår ( har själv haft att göra med förlag) är HUR de ställer sej till att du skänker bort,laddar upp dina böcker osv. Kan man i dag vara författare på ett förlag (som sannerligen inte ofta tjänar pengar på sina utgåvor, men tar igen detta på bestsellers), eller är det så att du inte tycker förlag ,distrubiering,bokaffärer tillhör framtiden. Är det E-boken som gäller?
    @Carina Rydberg, som jag skattar högt och som inte verkar ha någon blogg eller hemsida(saknar det!) ställer relevanta frågor med tanke på de starka känsloyttringar som alla som kritiserar Unni råkar ut för.

  9. Surt sa räven bakom Rydbergs öra, och rapade upp ett rönnbär som han satt i sig för att få ner den sista tuggan snustorrt digitalt manuskript, det som försvann ur hönshusets arkiv för några månader sen. Bara tassavtryck kvar på skärmen. Och hela förskottet uppfestat. Är det så konstigt att man blir lite bitter?

    Unni, om du behöver en revisor för att räkna hur mycket pengar som ännu inte kommit in, ta mig! Rydbergskan kommer att skinna dig levande lång innan den första kronan skickas för boken som ännu inte finns till försäljning. Sanna mina ord: Cissi Rydberg got your number. And Cissi ain’t your friend. Look who took you under. With seven inches in. Blood is on the dance floor, blood is on the knife.
    Cissi’s got your number. And Cissi says its right.
    Japp, akta strupen.

  10. Saga, någon måste köpa böckerna först innan det går att skänka bort dem, så jag antar att Unni köper sina egna böcker till sk F-pris. Hur går det annars till? Ja vad ska Unni leva på i framtiden, bra fråga, donationerna lär inte räcka så det får väl bli som för andra pratglada författare, som vet hur man utnyttjar media, seminarier och föreläsningar. Det ligger iofs i kulturutredningens linjer att författare, skribenter, kulturarbetare ska sätta upp sina egna bolag och skaffa sidoinkomster.

    1. Men Lars Einar, jag ger ut mina böcker på bokförlag. Varför oroar ni er så för min framtida försörjning? Är det nåt som hotar litteraturen idag är det ensidiga satsningar från förlagshåll. Då är det väl jättebra om upphovsmännen kompenserar för det genom att prova ut nya affärsmodeller? Och sidoinkomster är vad de allra flesta författare drygar ut kassan med. F ö är det ganska nytt, historiskt sett, att upphovsmän kan leva på sina verk.

  11. Ser fram emot donationslänken!

    Vad gäller Pias inlägg – í och för sig gillar jag också Michael Jackson, men hur ska jag tolka din sista mening: Japp, akta strupen!

    Bara så att jag vet.

  12. Pia,
    nu förstår jag. Det är Unni som ska akta strupen – det är väl så du menar? Men jag tänker inte skinna Unni – hur skulle jag kunna göra det. Jag vill bara inte att några författare skinnas. Och inga Riksföreningar heller. Det är det enda jag har att säga.

    Susie’s got your number, tror jag för övrigt att låten heter. Kanske till och med Susie med Z. Bra låt. Men vi kan väl skippa blodet och de avskurna struparna?

  13. Ser onekligen lite lustigt ut när Rydberg med fler kommer med kommentarer på sandlådenivå bara för att Unni vågra prova nånting nytt.
    Måste betyda att du är på rätt spår Unni, keep it up =)

  14. Nu finns det Unni refererar till från dagens DN på nätet:

    http://www.dn.se/dnbok/hakan-nesser-unni-drougge-1.921950

    Kul att media börjat uppmärksamma projektet, men trist att de bland alla infallsvinklar de kunde valt mellan har valt att fokusera på ersättningsbiten.

    Som Anja skrev tidigare, vi medförfattare har inte på något sätt duperats eller gått in i det här med falska förespeglingar. Förutsättningarna har varit glasklara från början och det känns futtigt och småaktigt att diskutera ersättningar när det gäller något som i första hand är ett spännande och kreativt litterärt experiment.

    Allt kan inte räknas i pengar, och vi är i vilket fall som helst jäkligt stolta och tacksamma över att få vara en del av det här spännande projektet!

    1. Bra, Daniel! Den här diskussionen om ersättning tycker jag är förklenande gentemot alla oss som samarbetar i det här projektet. Märkligt att liksom föra er talan, därför känns det skönt när ni ryter till lite. Men Rydberg har iaf gett medförfattarna beröm, så det hoppas jag att ni slickar i er. Kräm som fan!

  15. Märkligt eller, kanske inte… hur pengar och ”donationsknappar” kan få människor så upprörda!

    Det är ju i och för sig inget skamligt utan rätt naturligt om man vill tjäna på sitt skapande och/eller kunnande men om man någon gång (eller så ofta man själv vill för den delen!) väljer att skriva, föreläsa eller vad tusan som helst utan någon annan ersättning än att man är engagerad, tycker det är kul, för att man själv Vill så kan det väl knappast kritiseras, misstänkliggöras eller läggas en till last?

    Eller är det så att det skapar en rädsla för att det skall gå inflation i just skrivandet, föreläsandet etc. hos de som inte vill eller kan tänka sig göra det för en blygsam summa eller t.o.m. gratis?

    Det utförs ju redan massvis med arbete i Sverige gratis av människor som är engagerade och brinner för något (idrotten är ju bara ett exempel) så varför skulle inte ett spännande bokprojekt kunna genomföras utan att misstänkliggöras och betraktas som en anomali?

    Bara för att det inte har gjorts förut? Rätt mycket av det som finns omkring oss skulle inte existera med tankegången att ”Så har vi aldrig gjort förut”.

    Och infama frågor och sifferexersis i försök att så ett frö av misstänksamhet, tänk om det är så att Unni, tänk om det är så att hon tänker behålla alla pengarna själv?! Tänk, tänk om det är så, för donationsknappen var det något lurt med… tänk om…

    Ja eller tänk om det är så att det finns hederliga och ärliga människor som faktiskt går att lita på? Som brinner för något och gör det alldeles gratis ibland, Tänk om det är Så…

    Jag Hoppas Verkligen att projektet lyckas på det strålande sätt det förtjänar! Och att det ger bra intäkter dessutom!

    Kapten Nemo/Jibrail

  16. Jag vet väl att du ger ut böckerna på ett förlag, det var därför jag undrade när Saga undrade sas. Jag ger också bort böcker gratis, men jag får dom inte gratis från förlaget, jag köper dom för samma pris som bokhandeln får (det s.k F priset). Jag vet ingenting här i världen som är gratis faktiskt.

  17. Hej allihop!

    Till alla medförfattare: Först och främst, jättekul att ni är med på det här äventyret. Ni skulle bara veta hur roligt jag och Unni har när vi läser texterna som ni bidrar med. Vi hade aldrig kunnat ana att det skulle komma in så många riktigt bra bidrag. Tack för att ni är modiga och vågar testa något nytt!

    Lars-Einar: Men man brukar få en ganska rejäl hög böcker gratis från förlaget. Jag sitter fortfarande med högar av min roman, trots att jag tvingat på hela min bekantskapskrets ett ex eller två. 🙂

    Carina: Jag förstår inte riktigt varför du är så orolig. Precis som Unni säger har ingen fått några pengar än, inte jag eller Unni heller. Det är precis som de flesta andra bokprojekt. Det är inte ofta man ser röken av några pengar innan boken är färdig. Skulle det bli en massa pengar så kommer alla att på något sätt få ta del av dem. Vill man blåsa folk på pengar, så är experimentella, nyskapande, kulturella projekt ungefär det sämsta sättet jag kan föreställa mig.

    Jag vet att du själv inte är intresserad av att göra som Unni, eftersom du en gång tackat nej till att få de tjänster som jag nu hjälper Unni med, men det behöver väl inte vara ett hinder för att uppskatta att någon annan töjer lite på gränserna och provar nya vägar?

  18. Att kunna tjäna pengar på sitt skapande är ingen rättighet per se, det har Unni helt rätt i. Men man kan skapa och erbjuda det man skapat till andra människor och om det man skapat är genomtänkt och passar den specifika publiken man valt, då tjänar man pengar på det.

    Det handlar bara om HUR man gör, VILKA man riktar sig mot och VAD projektet handlar om.

    1. Lars Einar, du har rätt i att förlagen är snåla när det gäller friex, men så småningom kan man komma över restlagret. Lagerproblem är ju ett av gammelbranschens stora problem.

  19. Jag vet inte om just den här diskussionen om friex är det som intresserar mig mest, men visst går det att klämma ur förlaget fler friex än vad som står i kontraktet, om man ber om det.

    Vad många författare gör – med förlagens goda minne, även om de inte säger sig veta något om det – är att dessutom köpa loss ett gäng böcker för en billig penning (restex, helt enkelt,som annars skulle slumpas bort i bokrean),för att sedan sälja dem i anslutning till föreläsningar eller andra framträdanden. Eftersom jag själv inte ger några föreläsningar så drar jag inte nytta av den här möjligheten, men jag vet kolleger som gärna gör det. Skattas det för dessa inkomster? Förmodligen inte. Men det rör sig heller inte om särskilt stora summor.

    Det var egentligen en parentes. Till Anna: Det är mycket möjligt att varken du eller Unni har fått in några pengar på det här projektet; det vet jag inget om. Vad jag däremot tror, är att ni kommer att få in pengar. Det är det jag är ute efter, vad gäller medförfattarna, och det är det jag är ute efter när jag tjatar om den här donationslänken till Riksföreningen Anorexi Bulimi kontakt – som Xtremecreators borde ha hunnit lägga ut vid det här laget.

    Sammanfattningsvis: Vad gäller förlagen så ska man se till att få ut så mycket pengar som möjligt. Vad gäller medförfattare och hjälporganisationer – ingenting. Så Unni – om du verkligen menar allvar med det du säger om att vilja stödja Riksföreningen Anorexi Bulimi kontakt, så föreslår jag att du omedelbart – med Annas hjälp – lägger ut en länk till deras sida. De länkar till din.

    Och vad gäller medförfattarna – det är inte knepigt alls. Jag ser ingen större risk att du behöver sälja det här manuset för mindre än 300 000 kr i garantisumma. Hur lång ska boken bli? Kanske cirka 400 sidor. Enkel matematik. Du tar 150 000 och medförfattarna delar på resten. Den största delen av royaltien tillfaller naturligtvis dig.

    Det är inte komplicerat alls. Det är faktiskt väldigt lätt.

    1. Carina, det kanske skulle vara bra om du gav dig lite till tåls? Vi lägger ner både jobb och engagemang i vårt projekt, som är en levande process. Du går händelserna i förväg nu. Jag tycker att både Anna, medförfattarna och jag har förklarat oss tillräckligt. Om vi inte hunnit lägga upp länken eller spekulerat i fördelningsfrågan beror det på den mänskliga faktorn. Och det är just det mänskliga vi är ute efter, dvs att dela med oss av inspiration, kunskap, glädje och förhoppningsvis pengar.

  20. Carina: Länk är på g.

    300 000 kronor är en summa som de allra flesta författare aldrig får i garantihonorar. Själv fick jag ungefär en sjättedel för min roman ”Chefer från helvetet”. Jag vet dem som fått ännu mindre. En del har naturligtvis fått mer. Men att påstå att 300 000 är ett standardhonorar är faktiskt inte rätt.

  21. Helt riktigt, diskussionen handlar int om friex.
    300 000?! Jesus, med sådana garantisummor vore många problem lösta. Anna har rätt, de flesta får betydligt mindre om de får något alls. Jag håller med dig Unni, som alltid! Nu hoppas vi att det blir ett lyckat projekt.

  22. Suttit och läst här på hemsidan, min slutsats är att det som Unni och många med henne förespråkar är att jämföra med tjuvåkande i tunnelbanan. Varför ska man betala om man kan planka? Det kommer in pengar från de stackars dumma ”gör rätt för sig” svennarna i vilket fall. Problemet med hela fildelningsproblematiken är att nån gång kommer en räkning till ”någon”, eller så stänger man tunnelbanan, när ingen betalar..
    Kan funka ett tag.

  23. @Saga: Va? Var någonstans förespråkas det ”tjuvåkande”? Unni, precis som det ska vara, noterade att ingen människa har någon RÄTTIGHET att få betalt för något de gör – det de gör måste gå att antingen sälja eller erbjudas någon mot ersättning. Om jag skriver en novell om toalettpapprets väg från träd till rumpa som ingen vill ha, ja då får jag inga pengar, oavsett vilka ”rättigheter” jag kan tänkas vilja ha.

    Sen verkar din logik rikta sig mot ”fildelningsproblematiken” – men Unni har redan visat hur mycket man kan tjäna på att ge bort sin bok. Donationerna har strömmat in för ljudboken som Unni själv spelade in till ganska minimala kostnader. Författares stora problem är inte att deras verk blir ”fildelat” utan att alldeles för få människor läser, hör eller på annat sätt ”konsumerar” deras verk. Om man kan väcka människors uppmärksamhet har de flesta inga problem med att spendera pengar på ens verk.

    1. Andreas, jag kunde inte uttryckt det bättre själv. Hur många gånger ska den här diskussionen föras? Mitt intryck är att väldigt många har börjat ändra attityd till vad internet kan åstadkomma för kreatörer. Bakåtsträvarna tycks bli färre. Och mig veterligen har nöjesindustrin inte förlorat på fildelningen heller.

  24. @Carina Rydberg
    Det va ett jävla tjat från dig om den där donationsknappen …
    Du har inte övervägt att det kan ligga med i planerna att alla medförfattarna gemensamt lämnar över en check till riksföreningen medan en pressfotograf bara råkar vara där ?

    Visst, jag erkänner att jag är en ”Glaset är halvfullt” människa, men hur orkar du med att alltid anta det värsta om folk ?

  25. Framför allt till Anna: Självklart är 300 000 inget standardhonorar. Snarare max 30 000 för en debutant. (Oförskämt dåligt betalt). Men nu är det sannerligen ingen debutant det handlar om. Vi talar om en välkänd författare, med som jag förstått det, schyssta försäljningssiffror. Då hamnar saken i ett annat läge. Så här funkar det: Din garantisumma är baserad på hur pass bra din senaste bok sålt(förutsatt att du är kvar på samma förlag, förstås). Ju större försäljning, desto större garantisumma för nästa bok = högre inkomst. För att inte tala om alla förhandlingar vad gäller royalty. Men jag tänker inte gå in på detaljer vad gäller detta, såvida du inte är synnerligen intresserad av att få veta.
    För om det är något jag vet mycket om, så är det förlagsförhandlingar.
    Fast jag misstänker att Unni vet ännu mer…

  26. Carina: Du behöver inte gå in på detaljer. Jag kan en del om förlagsförhandlingar eftersom jag varit förlagschef och nu är författare. Jag har sett kontraktsförhandlingar från båda hållen.

    Visst har du till viss del rätt i att etablerade författare får mer, men förlagen håller hårt i stålarna och är det något nytt och oprövat grepp eller ämne, så håller de ännu hårdare i pengarna.

    Med det sagt, så hoppas jag naturligtvis att det kan bli mycket pengar av det här projektet, för i så fall kommer alla medverkande att på något sätt få vara med och dela på kakan.

  27. Andreas Rönnqvist: KLart man inte ska få betalt när ingen vill läsa det man skriver – men när folk VILL läsa det man skriver borde man väl få betalt? Eller?

  28. @Josefina
    Mjo, men det handlar ju inte bara om produkten, för att sälja måste du ju även leverera produkten på ett sätt som kunden är villig att betala för.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.