LIV & RÖRELSE

image188

I veckan var jag i Höganäs och talade. Kvällen var arrangerad av den lokala kvinnojouren, och stämningen var mild och uppsluppen. Efteråt gick vi ut och åt. Jag kände oerhört starkt för dessa kvinnor som arbetar ideellt med att hjälpa våldsutsatta medsystrar. Det slog mig att de här vardagshjältarna som finns överallt i landet utgör en modern motståndsrörelse. Det är en rörelse som sällan får utrymme i medierna, som suger på ramarna och vänder på slantarna. Jag kommer dit och får applåder, men egentligen är det dem som ska hyllas och lyftas fram.

Ett par dar senare är jag på galapremiär för musikalen Jekyll & Hyde. En halvmeter från mig står Leif Silbersky. Vi är i samma vimmel bland bubbelvatten och festblåsor. Efter föreställningen befinner vi oss med mer sprattelvatten under de tjusiga takkronorna på Berns. En söt tjej kommer fram och berömmer mig generöst för min senaste bok. Utanför stället, när vi ska bege oss hemåt, öppnas en bildörr och en kvinnlig taxichaffis kallar på mig. Hon vill också berömma mig för min senaste bok. Stå på dig! uppmanar hon. Jag blir alldeles varm och röd.

Och jag tänker på vägen hem, att galajippoarrangörerna hade lyckats väl med att ragga ihop folk från skilda schatteringar; näringslivstoppar, kulturkoftor, showbizfolk och såna som jag. De vill väl att musikalen ska dra en bred publik. Men jag tänker framförallt på en annan bredd. Bredden hos alla de kvinnor som utsatts för sin egen Jekyll/Hyde, en man som under kärlekens täckmantel torpederat deras liv. Vi är i samtliga åldrar och kommer från alla sorters miljöer. Och vi är mååååånga.

Vad gör vi då med kunskapen och erfarenheten? Jo, vi berättar, varnar, lappar ihop oss och försöker hjälpa varann. Och de som orkar, de arbetar gratis på kvinnojourerna. Hur länge ska denna motståndsrörelse behöva släpa sig fram på knäna och armbågarna? Det ska jag tala om. Den segar sig fram med minimala resurser så länge det finns fega män (och kvinnor) som säger sig avsky kvinnofridsbrott men som ser mellan fingrarna på och bagatelliserar de övergrepp som begås av nån de känner eller samarbetar med.

Värstingen är egentligen inte Mr Hyde. Värstingarna är alla de som låter Dr Jekyll härja fritt..

11 reaktioner på ”LIV & RÖRELSE

  1. Dagens bloggtråd är välskriven, tycker jag. Den är också tänkvärd.

    Ibland när jag studerar polemiken i Unni Drougges blogg så brukar jag tänka att man nog har större behållning av trådstarterna om man tar fasta på budskapet och inte retar sig på detaljer. Som bloggläsare är man ju inte opponent vid ett akademiskt seminarium.

    Men idag blir det nog svårt att reta sig, oavsett förhållningssätt till texten.

  2. Ja, människor som engagerar sig i kvinnojourer och härbärgen är värda sin vikt i guld, även människor som nattvandrar och dylikt.

  3. Ja, de är värda sin vikt i guld, i allra högsta grad. Men hur länge ska samhället snylta på deras volontärarbete?

  4. Rättegångar har ju blivit en följetong i den här bloggen, vilket gör bloggen extra intressant. Jag håller med Unni Drougge när hon skriver att värstingarna är de som låter Dr Jekyll härja fritt. Jag ska nu utvidga Unni Drougges krets av värstingar.

    En del värstingar har möjlighet att ingripa i kraft av sin ställning eller annan styrka. Andra värstingar kan ingripa i kraft av sin kunskapsauktoritet. Idag håller överåklagare Christer van der Kwast slutplädering i målen mot Lars-Eric Pettersson (tidigare VD i Skandia) och Ulf Spång (tidigare vice VD i Skandia). Jag struntar fullständigt i hur det går i målet mot Pettersson (=Mr Hyde). Han har ju ändå, för evigt, blivit stämplad som mannen som gav girigheten ett ansikte.

    Jag är betydligt mer engagerad när det gäller målet mot Ulf Spång. Spång kunde ha ingripit i kraft av sin kunskapsauktoritet och därmed begränsat plundringen av Skandia. Spång personifierar inte bara de värstingar som Unni Drougge beskriver. Han tillhör en alldeles särskilt obehaglig värstingtyp, en sån typ som gärna åker snålskjuts på en Mr Hyde. En vältalig man med mycket behaglig framtoning. En man som alltid vet vilken makthavare han ska liera sig med.

    Nu kanske verkligheten äntligen kommer ikapp Sveriges storfjäskare nummer 1. Jag tror att en storfjäskare utan ryggrad mår extra dåligt när han sitter på kåken. Jag tror heller inte storfjäskaren förstår varför han sitter där. Han har ju bara varit smart och smidig.

  5. Klokt.

    Att vi blir hopplöst förälskade i fel män beror på att vi inte får tid att se deras sidor. Först vänskap en tid. Sen kärlek. Så slipper man de där som är fel för oss. För att rusa in i något är som att hoppa fallskärm med paraply, risken det skall funka är minimalt.

  6. Jag har tänkt på en sak. Det finns så jävla många män runt omkring oss som AVSKYR våldsbrott och övergrepp kvinnor ideligen utsetts för. Jag hör ofta kommentarer som ”jag skulle fan kunna DÖDA!” ”de borde kastreras!” ”om jag får tag i en våldtäktsman skulle jag fan slå ner honom” osv.
    Men de gör ju inget åt det! Ska man döda nån när det redan är för sent? Ska man kastrera någon när våldtäkten/misshandeln/övergreppet redan är fullbordad och offret är skadat för livet??
    Visst, klart man ska få uttrycka avsky, men jag undrar: fattar dom/ni inte att kastrering, dödande, misshandel och andra primitiva beteenden inte löser ett skit? Fattar dom/ni inte att det är STRUKTUREN som måste ändras? Att vi måste ändra mäns kvinnosyn och hjälpas åt att bekämpa rådande sexism. Från början. Från barnsben.
    Fördomen att det bara är psykiskt sjuka män som överfaller kvinnor i en gränd måste bort. Våldtäktsmän finns överallt. På efterfesteter, ”killkompisar”, vänner till familjen, etc. De finns i ALLA kretsar. De är överallt. Kränkning av kvinnor är så jävla accepterat i samhället, därför är det lätt hänt att det ”går över styr” och ”vanliga, fina pojkar” våldtar sin tjejkompis i grupp. (Läs t ex Flickan & skulden och En riktig våldtäktsman)
    Ni kan uttrycka hur många mordiska tankar ni vill, men så länge ni inte bidrar till att hela samhället kommer till insikt kring den patriarkala strukturen så förändrar ni ingenting.

  7. ”Ja, de är värda sin vikt i guld, i allra högsta grad. Men hur länge ska samhället snylta på deras volontärarbete?”

    Ja det kan man undra. Jag tror iofs att de flesta skulle må bra av att engagera sig i lite volontärarbete då och då. Men jag skulle samtidigt inte ha något emot att en viss % av alla skatt jag degar in gick till dessa eldsjälar. Tar du betalt när du åker och föreläser på kvinnojourer?

  8. Håller med om att det är de välartade ”doktorerna” som är den duperande faktorn till att kvinnor låter sig misshandlas såväl själsligen som kroppsligen, ändå fattar inte varför en kvinna kan falla för en tölp, en sådan dåre?
    Snälla Unni, försök förklara det för mig.

  9. August, jag tar betalt beroende på att jag inte är avlönad, men mina arvoden är minimala. Ibland ställer jag upp även ideellt.

    L: Man faller för en fenomenal teaterföreställning som de här männen presterar. När masken faller är det för sent att dra sig ur. Det händer nämligen inte förrän han övertalat dig om att flytta ihop, gifta dig eller få barn med honom. Och sen sitter du där med huvet i ett arsle.

    Stocken: En applåd!

    Wera: You go girl!

  10. Förklaringen ang Mia kändes inte helt konsistent med det som jag uppfattar att du förespråkar.

    Sa du något till Silbersky? I så fall vad? Hur reagerade han?

    Wera jag håller med dig om att det finns strukturella mönster som man kan skönja redan i tidiga år.
    En del av dessa mönster, agressivitet t ex, skall bemötas, och om det går till överdrift bekämpas.
    Jag ser det i min närhet på och i skillnaden mina barn, det är sonen som är mer aggressiv än sin syster samtidigt som han är den mest kärleksfulla jag kan tänka mig. Det är just dessa kärleksfulla, omtänksamma och empatiska drag som jag och min fru försöker att uppmuntra och stimulera hos honom.
    Men jag kan, tror jag i det långa loppet, bara leda genom exempel. Han gör sällan som jag säger åt honom däremot så plockar han upp saker som jag gör eller säger som ibland glädjer men andra gånger gör mig generad.
    Därför strävar jag efter konskekvent handlande, hur väl jag lyckas låter jag dock vara osagt.
    Det andra, draget under galoscherna, får han hjälp med att få utlopp för på annat sätt, sport är en bra kanal t ex. Så vi försöker jag fostra honom och min dotter, med tålamod, kärlek och tolerans och en kompromisslös övertygelse om ALLA människors lika värde.

    Av ideellt arbete har jag egen både aktuell och mångårig erfarenhet, för egen del så har den största belöningen från det varit känslan av att ha gjort något för annan människa utan krav på monetär ersättning.

    Alltid när jag tar betalt så blir jag en försäljare lika säkert som att arslet sitter bak. Men en fet faktura som blir betald är ju inte direkt fel för det;-).

    Jag tror att kraften i ett budskap från en kvinna som har genomlevt det helvete som hennes syster genomlever oftast är större än en socionom eller dylikt som har läst till sig kunskap. Men jag skall inte spekulera djupare än så eftersom att jag saknar just den kompetensen som jag nämner.

    Hur ser din agenda ut? Har du några föredrag där man kan komma och få ta del av din klokskap IRL? Det skulle vara intressant att få ett djupare och bredare sammanhang.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *