KRIG I FRED

Jag var uppe i ottan och tränade i två timmar men det hjälpte inte. Äcklet i maggropen låg kvar. Igår träffade jag ännu en av alla dessa kvinnliga överlevare som rest sig ur ruinerna efter en psykopats härjningar. Hon var söt och smart och full av liv, men var ändå märkt av sin plågoande.

Och jag satt och glodde ut genom fönstret som vette mot den myllrande Drottninggatan och fick lust att bara skrika: "Fattar ni! Det pågår ett krig! Ett krig mot kvinnor, barn och snälla män! Det pågår här och nu, mitt ibland oss, och samhället låter dessa predators röra sig fritt. De är överallt, odjuren som förstör livet för så många människor. Hur fan kan de få gå lösa?"

Jo, för att så fort de blir avslöjade skyndar en massa andra odjur till för att skydda dem. Jan Guillou, Leif Silbersky och många fler som opererar i skymundan så att slakten kan fortgå. Det börjar dessutom tidigt. Incest och pedofili, våld, missbruk och försummelser, skär djupa jack i barnens själar. De växer upp och döljer såren så gott det går. Men rovdjuren därute vittrar blod, de sniffar sig till svagheterna, skadorna från barndomen. Och där sätter de in stöten. Med löftet att läka oss fläker de upp oss, river sönder ärrvävnaden, blottar såren så att de börjar blöda igen, och sen suger de ut näringen, dränerar vår kraft, kraft som vi blev tvungna att bygga upp själva för att klara oss. Så ligger vi där igen och kvider, mer skadade än nånsin. Och många av oss reser oss på nytt. En del av oss försöker dessutom berätta om vad vi blivit utsatta för.

Men då viner piskan igen. Hajarna flockas kring den som blöder. Hon ljuger! utbrister de. Hon är bara bitter och hämndlysten! Hon är psykiskt sjuk!

Man kan bli psyksjuk av mindre vill jag be att få tala om. Det är som i Motorsågsmassakern, när den vettskrämda tjejen äntligen tror att hon är i goda händer och det visar sig att fasan bara skruvats upp. Samhället sviker systematiskt kvinnor, barn och snälla män genom att underlätta rovdjurens framfart under pisshumanistiska paroller som att "det finns alltid olika sidor av saken", "sanningen ligger mitt emellan", "det är inte ens fel att två träter" osv.

När det gäller förtryck, våld och övergrepp mot kvinnor och barn finns det bara en sanning. Men den sanningen är tydligen för magstark för ett präktigt land som vårt. Man lyfter blicken, kisar med ögonen och spanar lång bort, till andra sidan klotet för att förfasa sig över orättvisorna som pågår där. Istället för att sopa rent framför vår egen trapp och uppriktigt studsa inför det faktum att exempelvis julen är en livsfarlig högtid för massor av kvinnor och barn och att antalet anmälda fall av kvinnomisshandel var fler under den här julen än förra året.

Hur länge ska vi blunda inför det ständigt pågående förtryck som en granne, en chef, en affärspartner, en vän eller kollega utsätter sina närmaste för? Och hur länge ska vi tillåta högljudda män att träda fram och försvara detta förtryck medan de i sentimentala ordalag ondgör sig över förtrycket i andra världsdelar?

Kriget pågår HÄR! Och NU!
Det är därför jag mår illa idag. Jag är krigstrött.

Pöh!

image162

31 reaktioner på ”KRIG I FRED

  1. Väl rutet! Skriver under på vartenda ord!
    Allt det våld av olika slag som kvinnor och barn blir utsatta för är i grunden ett strukturellt våld som finns överallt.
    Kriget måste föras på alla fronter.

  2. Hello Unni!
    Gillar inte nya utseendet på bloggen för den ger ett rörigt intryck. Du hade klart den bästa designen på blogg tidigar som jag sett….Please…ta tillbaka den. Texten är för stor nu och man tröttnar på att läsa innehållet eftersom man inte får en bra överblick…

  3. Jag är en av de lyckliga kvinnor som lever ett tryggt liv med en av de snälla männen. Att kvinnor och barn far illa är något vi ofta pratar om i min familj. Men vi vet ju att vårt prat inte kan göra någonting… Så, en stilla undran, vad kan jag göra..?

  4. Unni, jag håller med Lee. Har väldigt risiga ögon och kan med jätteansträngning kanske läsa svarta kommentarer på mörkgrå botten… Och jag vill vill vill läsa!
    Anette

  5. jag anmäler mig som frivillig! Fattar inte varför det ska vara så jävla segslitet att få folk att förstå att kvinnor har också ett människovärde.
    Vi ska alltså inte springa och lala med. Det behövs hårdare tag och det behövs mera unni som ligger i fronten.

  6. Det börjar redan på högstadiet. Helt plötsligt står de stökiga killarna högt i kurs hos flickorna. När grundskolan har tagit slut så dras en del flickor till kriminella män. I medelåldern berättar de att de fick en kick av att närma sig den mest fruktade av alla killar.

    Ute i bruksorterna får kvinnor fortfarande barn i tidig ålder. I några fall hamnar de från början i en underordnad position i förhållande till sina unga män, som kör raggarbilar och dricker hembränt.

    Trots att vi snälla män, och samhället i stort, i någon mån blir bortsorterade av ovan nämnda kvinnor så ska vi självfallet ändå vara solidariska när de hamnar i nöd och behöver vårt stöd. I en del fall ska vi vara stöttande så länge vi, eller den nödlidande kvinnan, lever. Det gäller t ex när vi förhåller oss till ”Bobbys mamma”.

    Men vårt förhållningssätt är inte lika självklart när en intelligent, karlvan och nödlidande kvinna i medelåldern törstar efter vår sympati och vårt medlidande. Här måste vi OCKSÅ ställa stora krav på kvinnans egenansvar.

    Det är på samma sätt om en erfaren och seglingskunnig kvinna ger sig ut med båten i full storm. Om det går åt skogen – eller havsbotten – så kan vi ju knappast lägga skulden hos Sjöräddningen.

  7. UNDERBART bra skrivet! Jag håller med helt och fullständigt. Det är för jävligt vad dessa puckon gör, och att de får fortsätta med hjälp av alla som backar upp när det hela påpekas. Det är barn, kvinnor och vi s.k. snälla män (jodå, vi finns!) som får ta smällen, och hela vårt samhälle blir lidande i slutänden.

    Personligen tror jag på två former av vaccinering mot den här pesten: kunskap om psykopati och uppbyggande av självkänsla. Det första för att lära sig Se det som är fel, och det andra för att orka ha kraft och mod att göra något åt det. Det sistnämnda får såna som Mia T stå för, och det förstnämnda kan ni läsa om på t.ex. min blogg (klicka på länken). Idiotin måste få ett slut. Nu!

    /Bror

  8. Han är en av De Snälla Männen. Han skulle aldrig lyfta sin hand mot mig. Honestly. Men orden… allt det vidriga fula kränkande hotfulla fasansfulla hatiska bittra nedlåtande manipulativa elaka anklagande… de gör mig ondare än fysiskt våld. Och det är givetvis jag som triggar honom… som får honom att i sin frustration gå över gränsen… om och om igen… Jag vill bara ha UT honom… UT ur mitt hem… UT ur mitt liv… Men då gråter han… bönar… ber…

  9. Har nyligen hittat hit och börjar bli lite halvt beroende, trots att jag faktiskt inte lyckats läsa någonting du skrivit ännu. Bokrean nästa? 🙂 Håller naturligtvis med, hur mkt som helst. Och har aldrig gillat Guillou, den lilla hycklaren… KRAM

  10. Jag har egen erfarenhet av det du skriver om och håller med om varje ord. Skillnaden är väl bara att jag lämnade (ironiskt nog genom att mannen kastade ut mej eftersom mina föräldrar var på besök på den grekiska ö vi bodde på och han blev svartsjuk för att jag ville umgås med dom. När han sedan ångrade sig och ville att jag skulle komma ”hem” igen ljög jag och sa att jag skulle det eftersom jag var livrädd för hans ilska men flydde sedan med hjälp av snälla Ving-värdar till flygplatsen och polisen mitt i natten) 1996. För mej har det tagit många år av ilska, sorg, saknad (ja, knäppt va) och terapi och idag mår jag riktigt bra. Jag tänker att du fortfarande är väldigt sårbar och ”ny” i ditt tillfrisknande från din hemska relation som skadade dej och dina barn så mycket. Inte för att det gör det du skriver mindre sant men jag tror och hoppas att du kommer att må bättre och du verkar ha fina vänner, toppen!
    För mej kändes det chockerande att så mycket av skulden lades på mej ”men han som verkade så omtänksam”, ”om det nu var så hemskt som du säger, varför lämnade du inte honom tidigare (tog 3 år)”, ”men visst drack du rätt mycket, du kan inte ha varit så lätt att leva med”. Idag kan jag skita i sådana kommentarer, jag VET vad som hände, hur han var mot mej och som sagt – lång tid har passerat. Allt det bästa till dej Unni, fortsätt kampen men var rädd om dej själv i den! Kram

  11. Hur länge? Så länge det sitter åldrade stofiler med åsikter som att ”hon får skylla sig själv, i ett äktenskap får man offra sig lite…” etc i domstolarna. Stofiler som VÄGRAR att gå på utbildning i kvinnofridsbrott, för att det skulle göra dem sämre som domare!Partiska. Vad är de idag då?
    Så länge som misshandel inte ger straff som känns,och kvinnomord ger lägre straff än ekonomiska brott. Så länge som de lagar som finns inte utnyttjas av lagförarna tex möjligheten att döma besöksförbud i det egna hemmet så barnen och kvinnan inte måste fly utan den som begått brott hindras att fortsätta. I flera länder vi anser som underutvecklade tex Spanien, så lyfts en man som slåss ut och ställs inför domare inom 72 timmar! Här kan det ta år, om han kommer så långt alls. De flesta fallen läggs ned av polisen eller åklagaren utan att han ens hörts. I brist på bevis, heter det. Brotten prioriteras mycket lågt, det ger inte status att utreda kvinnomisshandel, det är inte häftigt nog.Om han nu skulle dömas kan han överklaga i oändlighet eller starta nya processer mot kvinnan. Barnen är mannens bästa vapen. Att ha barn med en misshandlare är lika med livstid med honom. Det går knappast att komma undan från umgänge hur illa ungarna än far av det.Döms umgänge kan han alltid komma åt mamman genom barnen.
    Så länge inte allt det här och lite till ändras kommer detta krig att pågå.

  12. Till Tant Brun som vill veta vad man kan göra,
    till Stocken som undrar varför kvinnor dras till dessa puckon,
    till Moi som behöver dra ett streck i sanden:
    Jag har skrivit ett inlägg på min blogg som jag tror kanske kan ge svar på era funderingar. Klicka på länken!

    /Bror

  13. Kanske har jag inte hängt med i debatten. Men du, Unni, skriver om Guillou som en försvarare av psykopater. Han har skrivit boken ”Tjuvarnas marknad” där han angriper (och avslöjar) psykopaterm med lättförståelig referens till vissa höjdare i samhället.

    Jag vill gärna ta del av din kritik av Guillou. Kan du ge någpn länk?

  14. Moi: Är det hans eller din åsikt att den du beskriver är en av De Snälla Männen?
    Det du beskriver är verbal och psykisk misshandel och den utförs INTE av Snälla Män!
    Misshandlare har lite olika knep de tar till för att få oss att stanna kvar och låta oss bli misshandlade. Ett knep är att gråta, ett annat kan vara hot om att ta livet av sig.
    Mitt tips är att du slänger ut honom och låter honom gråta.

    Och Stocken har inte fattat någonting!

  15. P-O: Jag vet inte så mycket om Guillou specifikt, men det antagande som du gör är i grunden fel. Jag har i studierna av psykopati själv stött på ett antal andra som skriver om psykopati och som visat sig vara psykopater själva, av den enkla anledningen att genom att låtsas förstå vad det handlar om, genom att låtsas ge stöd till de (företrädelsevis) kvinnor som råkat illa ut, har de fått tag på nya offer som de sedan gett sig på. Ondskans logik är oerhört rationell.

    En psykopat är alltså alldeles fantastiskt duktig på att beskriva hur psykopater tänker. Gissa varför?

  16. Bror: Jag blir lite ledsen när jag läser i din blogg. För det finns inget enkelt svar på vad jag kan göra. Jag har ju ingen specifik att kämpa ”emot”. Jag vill hoppa in i ett krig som en stark kämpe och hjälpa så många utsatta jag bara kan. Men vet fortfarande inte hur..? Jag läste dock med stort intresse och kommer att återvända för att friska upp mina kunskaper. Att jag har en del i min egen personlighet att jobba med förstod jag först nu. Men starkast vinner! Och med hjälp av kunskap ska jag nog kunna hjälpa jag också. Tack…

  17. Raggan> Han är givetvis snäll i sina egna ögon. Det är ju mitt fel – att jag ständigt försöker trycka ner honom så att han känner sig otillräcklig – att han ständigt går över den där gränsen. Det och att han älskar mig så oerhört att hans rädsla att mista mig tar sig sådana uttryck.

    När JAG kallar honom ”Snäll” är det en smula raljant, eftersom jag märker hur ofta debatten hakar sig fast i det fysiska våldet. Det är verkligen inget jag vill förringa – men det är så mycket mer uppenbart. När ord enbart står mot ord… då upplever jag (utifrån det erfarenhet jag har) att det är svårare att bli trodd. Både av förövaren (som vägrar se sin roll i det) och omvärlden… Jag har bara s j ä l s l i g a sår och blåmärken att visa upp…

    Och… den där gråten… sorgen… anklagelserna om att allt är MITT fel… att jag inte gett honom en ärlig chans… På något jävla vis kommer han ju ÅT mig med det…

    … när han inte bara klappar mig på huvudet och säger att ”det där står du egentligen inte för… du försöker bara spela ett spel du inte behärskar…”

  18. Det är verkligen ödets ironi att Google länkar till Jan Guillous ljudböcker genom det här blogginlägget.

    Men jag kan inte annat än hålla med dej Unni.
    Det är för jävligt.

  19. Tack för grymma kommentarer!
    Och Bror – din blogg är sååå klok och genomtänkt. Fortsätt! Jag har lagt till den bland mina favvon.

    Stocken: Suck… Vad du envisas. Tror du verkligen att intellekt och yttre framgångar ökar skuldbördan hos en kvinna som gängat sig med en psykopat? Jag vill be att få tala om att det är just den sortens kvinnor som löper störst risk att utsättas för psykon. De vill allra helst ha en kvinna med resurser, jag trodde att jag påpekat det tillräckligt många ggr. När de sugit henne torr har hon däremot inga resurser kvar, och då är det dags att se sig om efter ett nytt näringsrikt byte.
    Moi: Lämna honom, lämna honom, lämna honom! Det blir ALDRIG bättre! Och psykiskt, emotionellet och verbalt våld är värst. Det säger även jag som dessutom blev fysiskt misshandlad. En som använder sig av dessa raffinerade metoder är också mycket svårare att göra sig av med eftersom man lever i den värsta av dimbankar: den polerade psykopatens giftiga smog. Ta dina egna upplevelser på allvar, för de är sanna i motsats till vad han försöker få dig att tro. Försök inte förstå! Bara gå!
    P-O, jag skulle kunna ägna sida upp och sida ner åt att kritisera Guillou, men det är han inte värd. I mina ögon är han totalt genomskinlig och mycket djupt störd. Han är långt ifrån så påläst som han utger sig för att vara och skor sig på rena lögner och banala pojkrumsfantasier. Att han avskyr mig beror på att jag en gång drog ner brallorna på honom. I bildlig bemärkelse givetvis.
    Ni som vill hjälpa till i kriget mot psykopatin gör mycket genom att i alla sammanhang stå upp för vad ni tycker, på samma sätt som de vettiga människor som genomskådade Hitler och andra diktatorer. Visa var ni står! Och frys ut dem som suger ut, förnedrar och misshandlar. Sprid budskapet och skapa klarhet. Vägra godta snacket om att offret bidrar till övergreppen.

    Kram!

  20. Unni: tack för länken! The more the merrier! Ska försöka få till lite mer material. Det är lätt att man faller tillbaka i vardagslivet och glömmer hur det egentligen står till. Så jag får tacka för ditt inlägg som påminnelse, och som delvis inspiration till det jag skrev. Keep it up!

    Tant Brun:
    Psykopaterna har tagit patent på det där med att ”kämpa emot”, så mitt förslag är att istället ”kämpa för”. Det viktiga är inte att motverka psykopaterna, utan att få de som råkat ut för psykopaterna att stå emot. För att orka göra detta, i ett samhälle där psykopatiskt tänkande normaliserats (ja, tänk på att det faktiskt är ICKE-psykopatiskt tänkande som är konstigt idag! Titta i vilken skvallerblaska som helst om ni vill ha bevis), behöver dessa få umgås och prata med normala människor, vars beteende inte genomsyras av lögner, manipulationer och allmänt trams. Som normal person har du och jag därför ett stort ansvar, och en stor möjlighet att påverka.

    Men för att kunna göra detta måste vi förstå vad det är vi kämpar för och vad de utsätts för. I mitt inlägg finns 3 konkreta saker man kan göra och läsa på om, och gör du alla dem har du bra verktyg för att sedan kunna hjälpa någon annan. Kanske har du då även lyckats rensa bort eventuella mentala virus som fastnat i dig själv p.g.a. normaliseringsprocessen också!

  21. Moi:
    Jag har varit i samma sits som du med en psykisk misshandlare och det är ingenting jag vill uppleva igen.
    Det tar ett tag innan man börjar förstå varför man mår så inihelvete dåligt och när man väl fattat är det för sent, skadan är redan skedd. Det syns inte utanpå hur jävligt man mår, det finns inga synliga blåmärken.
    Nu vet du ju att det är hos honom problemet ligger och inte hos dig.
    När du går kommer du att må skit ett tag men det är övergående. Om du stannar tar det aldrig slut och du kommer att gå under till slut.

    Det spelar egentligen ingen roll vilken störning/diagnos han har, konsekvensen för dig är ju densamma oavsett.
    Han vet så väl vilka känslosträngar han ska spela på för att få dig att stanna.
    Du måste faktiskt stålsätta dig för att hålla emot och det är skitjobbigt men det går!

  22. De flesta kvinnomisshandlare kommer undan.
    Kvinnan blir stämplad som psykiskt sjuk med diverse diagnoser. Mannen kommer undan. Självklart.

    Kvinnan vänder sig till vården för att få hjälp. (Evinnerligt långa köer).Slutar i alltför många fall som förtidspensionerad. Sedemera utsparkad från försäkringskassan och hänvisad till soc. Eller för alltid beroende av ett sk. ”solidariskt hushåll”, (”solidariskt hushåll”- enligt Anders Borg, regeringen och budgetpropositionen) dvs. mannen 99% av fallen försörjer kvinnan, som blir ekonomiskt beroende…

    Tack för en jätte fint och
    rättssäket Sverige på 2000- talet!
    Fy *an!

  23. Ja du, Unni!
    Psykopaterna tar sig långt här i livet med sina lögner.Men min förhoppning är att det sanna ska segra slutligen.
    De manipulerar allt.Barn, myndigheter, advokater, domare, ja allt!

    Inget behöver dem bevisa.De räcker oftast att de lägger fram en fin yrkestitel och går inte de vägen drar de en snyft historia eller liknande.Sen beter de sig som monster när ingen ser dem………

    Iskalla beräknande och totalt hudlösa terroriserar dem de kvinnor de inte kan kontrollera.

    De gör det till sin livsuppgift att smula, söndra och härska.

    Gud(som ibland verkar vara både döv och blind)hjälpe oss som råkat kommit i deras väg.

    Man får kämpa på, vila kan man göra i graven……

  24. Tack Unni för din bok, har sträckläst den i natt, kommer att somna under nyårsfirandet, men det är det värt.
    Nu behöver jag inte skriva min historia, den är skrämmande lik din, bara att det tog mig 15 år med 2 barn att komma loss från en psykopatisk hög chef utan empatiska gener. Idag är jag hel, har träffat en absolut underbar man och jag hoppas att du också får känna den känslan, det är som balsam för en sargad kropp och själ, så ta det bara lugnt och ramla för Guds skull inte dit igen, du och dina barn är värda alla lycka i världen….

  25. Ber om ursäkt om det blite långt nu, men det kan nästan inte hjälpas. Det är kanonbra kommentarer som kommer in här, rent allmänt, men en viss kämpatrötthet och uppgivenhet. Lite perspektiv kanske kan hjälpa.

    Unni började med att kalla det för ett krig. Skitbra. Helt rätt tänkt. Behandla det därefter.

    Psykopaterna har koll på myndigheter, advokater och domare, och ibland är där ingen skillnad dem emellan. Det är verkligheten. Den objektivt empiriskt observerade verkligheten.

    Klagar en general i ett krig över att fienden är för stark? Att den armé man står emot är för stor och den egna är för liten? Nej, en klok general noterar Det Som Är, och anpassar sin strategi därefter.

    Fienden vill att vi ska känna oss ensamma. Gå ihop.
    Fienden vill att vi ska känna oss små. Bilda grupp.
    Fienden vill att vi ska känna oss värdelösa. Bygg självkänsla.
    Fienden härskar genom mörker. Sprid ljus, i form av kunskap.
    Fienden dominerar genom flockattack mot den svage. Bilda formation runt den svage.

    Och så vidare. Gnäll inte över deras styrkor, utan se er egen styrka och deras svagheter, och agera därefter.

    Använd tanken för att skapa en strategi, hjärtat som drivkraft att genomföra den, och er själva, med era respektive talanger, som vapen i striden.

    The rest is details. 🙂

    /Bror

  26. Det här, Bror, som du säger visar bara med all tydlighet att har vi inte vänner omkring oss så är vi rökta?
    Genom livet har man sett alla varianter som du beskriver och visar inte det kanske att i oss alla så finns psykopatanlag som vid fel plats fel tillfälle men med rätt personer kommer anlagen fram.
    Behövs psykopater? Jag menar i vår värld. Behövs de för att våga ta för sig. Snabba beslut. Frammåt och inte bakåtsträvande…..Berätta mer Bror!!!!
    Unnis fd verkar juh driva ett framgångsrikt förlag. Hade en vanlig oegoistisk empatisk person kunnat göra det för jag menar i den branchen som så många andra är det väll likklättring som gäller och vassa armbågar. Så återigen. Finns det något gott med psykopater och hur hade världen sett ut utan dem? Vad hade vi vunnit och vad hade vi förlorat?

    Ps. Jag är ingen förespråkare för psykopater. Bara intresserad av varför en del människor är som de är och om de behövs över huvudtaget evolutionsmässigt sett.

  27. Lee: Intressant fråga, om än rätt märklig. Det tankesätt du beskriver verkar tyvärr vara såsom psykopater själva resonerar, och hur de kan rationalisera sitt eget beteende (”jag gör ju bara som alla andra, och se vad bra det går!”). Deras ”framsteg” och ”framgång” är dock enbart för sig själva. Alla andra, och inte så sällan inklusive andra psykopater, förlorar. Att se ”framgång” i något bara genom att titta på siffror och inte se till den enorma känslomässiga och personliga kapitalförstöring som den här ”framgången” har kostat är… annorlunda.

    Personligen föredrar jag också att ta ett steg tillbaka och fundera på frågan om meningen med livet: är syftet att vara ”framgångsrik” och ”överst”, eller är det kanske snarare att på alla sätt minimera lidandet i denna värld både för sig själv och alla andra? Jag ser inget självändamål i att vara ”framgångsrik” och ”överst”, så för min del är svaret att, nej, psykopater har inget som helst evolutionärt syfte att fylla. Men det är ju min åsikt, med utgångspunkt från vad jag tycker är viktigt, och jag vet att alla har definitivt inte samma syn på det hela.

    Och nej, det räcker inte att ha vänner omkring oss. Om dessa vänner inte förstår problemet, och inte ser allvaret i det krig som psykopater för mot oss normala, så är det alldeles för vanligt att det blir kommentarer typ ”ryck upp dig!” ”så illa kan det ju inte vara!” ”överdriver du inte lite nu!” och så vidare, vilket är helt katastrofalt. Så som jag sa till Tant Brun ovan, därför är det viktigt att vi som är vänner och som har förhållandevis normala situationer sätter oss in i och förstår vad det hela handlar om, så att vi på ett mer korrekt och konstruktivt sätt kan hjälpa till när det behövs.

  28. Jag gillar Lees frågor till Bror. Innan någon ”kunnig” hinner svara så ska jag – i bästa Arne Anka stil – ge min syn på saken.

    Enligt min uppfattning behövs psykopater nästan inte alls och definitivt inte inom näringslivet. Varje år skadas DELAR av våra storföretag av psykopaters framfart.

    Enligt min uppfattning är det en vanföreställning att psykopater LÅNGSIKTIGT tillför något i småföretagsvärlden. I det korta perspektivet kan en handfull psykopater sno åt sig marknadsandelar. Men de skapar sällan långsiktig framgång. Långsiktig framgång bygger ofta på ömsesidig glädje i interaktionen med anställda, kunder och leverantörer.

    Några befattningar passar dock psykopater, t ex ”sergeant of arms” i kriminella nätverk, vilka har problem med konkurrenter, kunder, medlemmar etc.

    Om någon psykopat har existensberättigande, så är det en del kvinnliga. Dessa har dock inget existensberättigande på arbetsplatser eller i familjer. Men de kan vara väldigt bra i sängen. Lite förenklat kan man säga att de bidrar mer med sex än med känslor – och sådan prioritering gillar jag!

  29. Samhället kan nog aldrig bli skräddarsytt efter alla situationer och man kan känna en väldig frustration när man inte kan nyttja det hårdbantade skyddsnätet. Kan vara svårt att finna sig i att man faller ”mellan stolarna” som man. Den enda trösten man finner är att det är anpassat efter en större målgrupp än en själv.

  30. Ja det står mig upp i halsen men alla vill ju tro på att allt är så tryggt och bra utom dem som vet om motsatsen och betalar för den.
    Precis som våltäcktmannen som aldrig är någons bästa kompis allra minst någon utav tjejerna.
    Trygghets väggen får inte rasa den ska hållas upp med alla medel.
    Våldtäkter sker bakom väggen man hör rop på hjälp men ingen ser och det som inte syns finns inte!

Lämna ett svar till Patrik Avbryt svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.