JAG VANN!

victoryMin förra post satte igång lite olika reaktioner, bland annat skrev journalisten Ehwa Lindström den här artikeln. Den är vettig och den är modig. Den handlar om tystnadens diktatur.

Fast lilla jag måste ju ha fått något om bakfoten. Jag hade helt enkelt råkat glömma att jag redan har vunnit. Lilla jag har segrat! Listen up: JAG HAR FÅTT RÄTT!

Först tyckte jag att det var lite läskigt att scenariot i Bluffen liksom spelades upp i verkligheten. Att sanningar tigs ihjäl och att människor är så himla skraja att stöta sig med mediemakthavare att de hellre steker mig än riskerar att falla i onåd.

Men nu. Vaffan! Tystnaden talar ju sitt tydliga språk! Jag har bevisat att det som står i boken är sant. Eller DE har bevisat det, de som väljer att vara tysta. Så är det i romanen, så är det i verkligheten. Så dåså. Mission completed.

Jag har dessutom bevisat att det går att synliggöra osynliga maktstrukturer och härskarkluster, till och med sno levande karaktärer för att göra dem ännu tydligare. Det går bra, kusten är klar, man kan göra så. Det är en seger det också. En litterär seger. Visst är gubbarna sura på lilla mig, det har jag hört, men de har inte stämt skiten ur mig. Och nästan alla i branschen har läst boken och många har viskat i mitt öra: Precis så är det.

Jonas Thente gjorde en tolkning av Bluffen i DN som stod i perfekt överensstämmelse med mitt eget syfte. Det är man sannerligen inte bortskämd med som författare. Och jag har fått flera grymma recensioner i olika tidningar dit Guillous/GW:s stöveltramp inte når. (Ska lägga upp dem så snart jag kan.)

En dag är vi alla döda. Då finns ändå böckerna kvar. Någon kulturintresserad forskare kommer att gräva i min och andras litterära kvarlåtenskap. De kanske finner något intressant om den här tiden. Eller om min författargärning. Kanske blir lilla jag mer uppskattad som död än som levande. Det har ju hänt några gånger. För så är det ju: Alla älskar en död författare.

Läs nu Bluffen, ni som har lust. Så får ni själva se. Och tack som fan alla ni som finns där!

28 reaktioner på ”JAG VANN!

  1. INT: KABAL HÖGKVARTER, DAG
    (Leif, Jan, Ehwa, Unni)

    Leif: Ja … *andas tungt* Då så har vi den hära … *suckar tungt* boken …

    Jan: Min bok?

    Leif: Nä, asså … *andas tungt* Jakt med luftvärnskanon har vi … *suckar tungt* redan fått in i vår litterära kanon *skrattar, andas tungt*. Horace … och jag … Ja. Du får en stol, Janne min vän.

    Jan: Janne min vn. Låter misstnkt clarte. Som den där barnboken.

    Leif: … bara han den där … *suckar tungt* Peter, historikern du vet … slutar, så …

    (Unni och Ehwa hänger utanför fönster. Smyger in, kattlikt, lyssnar med hightech gadgets. Bryter in i samtal via högtalarna i stereon och avbryter VALD MUSIK)

    Unni: Jag har skrivit en bok.

    Jan (tittar sig omkring, men bryr sig inte): Nästa punkt på dagordningen är min nya bok, en ny Hamilton. Jag tänker mig att den utspelar sig i cyberspace, en ny del av det. Läste om nåt som heter Second Life. Tänkt en blandning av Coq Eouge och Arn, du vet. Must jagar islamister i medeltid, träfar Saladin.

    Leif (bryter in med ett skratt): Träffar Saladin med älgstudsare!

    Jan och Leif skrattar manligt. Malligt, sa det vara (revision 1).

    Jan: Leif, du som varit med i TV mer än jag, vet du nåt om det där internet?

    Leif: Porr.

    Ja: Var då?

    Leif: Jag kan … *grymtar* ge dig en adress.

    Jan: Är inte Privé nedlagd?

    Unni (ur högtalare): Jag har skrivit en bok …

    Leif: Sen tänkte jag prata lite om … *andas tungt* Malmö. Janne, du har ju folk som … *suckar tungt* vet en del om pistoler?

    Jan: De är i Libanon. Både folk och pitoler.

    (Jan och Leif skrattar, medan:)

    Unni (ur högtalare): Jag har skrivit en bok!

    Ehwa slungar sig upp på konferensbordet, drämmer en snygg dolk i bordskivan och höjer en Märklig Handgranat, som piper:

    Ehwa: MEN FÖR FAN; UNNI HAR SKRIVIT EN BOK!!

    (Jan och Leif rycker till. Tittar på Ehwa.)

    Leif: Och vem fan är du då?

    Unni (ur högtalarna): Jag har en blog också.

    Jan tittar sig omkring och: Blogg? Jan riktar sig till Leif* Då vet hon … vad hette hon?

    Ehwa: UNNI!!!

    Unni (ur högtalare): Vaffan!

    Jan oberörd): Då vet den där Honey nåt om internet?

    Leif: Näe, de e porr.

    KLIPP TILL:

  2. Don’t worry – boken kommer att bli läst och såld.
    Men du vet hur det är – a Man’s World.
    Och sticker man ut hakan så får man stryk.
    Tills man blir tyst.

    Men då får man hitta ett annat sätt att höras.

    Och ett till, och ett till, och ett till, och ett till. . .

    Jag tycker att du ska passa på att försöka jobba upp det här nya sättet – att själv ta kontrollen över distribution, marknadsföring och försäljning – förstår att det är skrämmande men om det lyckas har du fått revansch, för det gamla sättet är på utgående. Och det vet dom om. Och dom är rädda.

  3. Kan du inte komplettera utgivningen med ett virtuellt releaseparty på nätet – dit du bjuder in kritiker från tidningar, tidskrifter och en massa kändisar, samt inbjuder dina läsare till diskussion om boken. Bestäm en dag och en tid – då alla kan komma dit och prata (kan ju vara här på din blogg som ett särskilt event. Fråga någon grafiskt lagd kompis om hjälp med själva sitestylingen för tillfället – och så fixa med länkar och sånt. Sedan kan det följas upp med en IRL-afton.
    Kanske en dålig idé men nånting åt det hållet i alla fall.
    Det tror jag skulle uppskattas.

    Man kan ha en diskussion med utgångspunkt från olika kortare omdömen om boken som de litterära kritikerna skrivit.

    Sedan inbjuds andra att kommentera – och så chat med läsarna. Även möjlighet för läsarna att chatta med kritiker, ställa frågor m m.

    Ett realtidsevent alltså.

    1. Åh, Howling, det låter grymt bra! Ja ba .. liksom ba .. är så rädd att typ inga ska ha tid och sånt. Skulle fan behöva nån som jobbade med mig och såna här saker. Men längre fram kanske det vore bra med en summering och diskussion. Kram!

  4. I så fall ett stort GRATTIS!

    En del Pirater som slagit sig i lag med andra falska sneseglare härjar i fel vatten och agerar ofta av fel orsak. Utnyttjar kapitalets makt i media.

    De tar inte längre från de rika och viar att de tänker på de utsatta likt Robbin gjorde länge.

    :
    http://www.youtube.com/watch?v=aMcDeNo6KUs

    Leroy

  5. GRATTIS Unni! Skönt att se att någon vågar utmana björnbergsbjörnarna. Alltså, jag är så gammal att jag minns en ensam, luggsliten och gulnad isbjörnshanne på Skansen. Han hade väl blivit smått galen av att vanka av och an och pinka in sitt revir, men han och JG har mycket gemensamt. Jag vet dock inte om djurskyddet kan göra något åt JG´s belägenhet.

    @Joakim Andersson:
    Tack för dagens största skratt. Exakt så måste det ha låtit. 😆

  6. En gång såg jag Kenta Gustavsson traska över en gräsmatta..Så for en kula rakt i huvudet på honom och det blev mål!!…Men man kan undra om kulan träffat det veka livet? Hur det då blivit.

  7. ”För så är det ju: Alla älskar en död författare.”

    Kul. 😉 Men gillar alla zombies? Ser helt klart risker med din nekromantiska twist. 孫子 menar att man ska se svag ut är man är stark och förefalla stark när man är svag. Nietzsche har tydligen föreslagit att ”spela död” är en bra strategi för undgå förtryck. Personligen tycker jag opussumråttan är ett läskigt djur och dessutom klarar bara av att läsa böcker som har ett lyckligt slut.

  8. Hej igen! Klart du vinner. När man läser kommentarer av trötta personer på Newsmill (Rud(e)berg m.fl) så är det så tydligt att de inte fattar någonting.

    Om jag fattat det hela rätt så var det väl en diskussion om själva fenomenet ”mediakompisgäng” du ville ha, inte bara reklam för boken?

    Ni vet hur bilagor som ”Klick” gör sådana där personkartor där dom länkar en kändis till en annan, som båda länkas till en annan som båda satt på som länkas till ytterligare en osv. Med bilder på alla i ett helt uppslag, vet ni?

    Gud vad kul det vore om tex ”Klick” gjorde en sådan karta på sig själva och alla som jobbar med AF´s bilagor och samarbeten med annan media, frilansare och bloggare. Vilket tätt nät det skulle bli! Kanske inte alltför många inblandade dock, som en skolklass med samma beteenden. (Det blir så tydligt nu när alla bloggar, skriver krönikor, gör lite web-tv, syns i ”Debatt”, paneler och roliga program.) Kartan blir lika överskådlig som i google maps.

    Vad tråkigt, ska man behöva dras med dessa i 20 år till nu? Vissa faller ifrån, vissa nya ”it-personer” får komma in i gemenskapen.

    Så jag kan tänka mig hur det ser ut i hela branschen. Det var väl därför hela indiegrejen startades i England? Densamma som nu svenska mediaprofiler ser som ett modestatement. lol

    Det hade ju varit underhållande om iallafall de två stora tidningarna som så många yngre läser kunde ha haft lite roligt med sig själva eller varför inte varandra i detta ämne. Det skulle ju också vara bra för ”den stora massan” att förstå det här, för när man gör det så blir man mer kritisk till allt man läser och varför ens texten/boken gjort sig hörd.Det är lätt att glömma.

    Sen att det är okej för Bingo att skriva skvaller och all media är med för folk tycker det är underhållande att läsa och prata om blir väl ett tydligt bevis på att ”Bluffen” blivit tystad för den skulle också ha ett stort underhållningsvärde i media, vem gillar inte att prata om gubbarna, makt och tysta konspirationer? Deras förlust och ett bevis som sagt. Hej så länge!

    En av hovet av beundrare haha – dansar nykter idag. (till skillnad från den som skrev första kommentaren, som kanske borde läsa på?)

  9. Gud, jag tycker det hela är så skrämmande. Jag blir förbannad, det är som en jävla mardröm.

    Kommer o tänka på när en professor betedde sig illa mot mig på universitetet. Han startade världens jävla smutskastningskampanj mot mig, snackade skit om mig vid en massa olika tillfällen, men det fanns folk som skvallrade så jag fick veta allt. Jag ifrågasatte hans beteende, ivrigt påhejad av alla kursare.

    Men när det blev uppenbart att han inte skulle vika ned sig utan istället valde att trappa upp konflikten så ställde sig alla på professorns sida :O Helt plötsligt var det jag som var överdriven, kanske rentutav paranoid.. Jag fick ge mig tillslut, jag tystnade, annars hade jag nog inte fått någon examen.

    Jag har haft en hel del hämndfantasier kring detta, men det får man ju inte ha.. man får inte ”ge igen” som kvinna för då är man bitter, man ältar och har blivit galen. Även nu efter några år när jag inte längre bryr mig om att få en ursäkt eller förklaring, utan mest skulle vilja försäkra mig om att inte fler unga tjejer drabbas av maktgalna professorer.. nej, inte ens då törs jag starta något hallå kring detta. För jag vet ju att jag bara kommer bli avfärdad som nåt jävla psycho.

    Så sjukt det är.

    1. Sofia: Precis så är det! Hur du än gör blir det fel. Sitt hemma och var tyst – då får du bara ännu mer spö. Skrik och slåss – mer spö. Säg sanningen och du blir beljugen. Säg att du blir beljugen och du blir ännu mer beljugen. Grrr…

  10. haha mindmapping – ska fråga några – dom ba, men då ba, gillart inte, så vi vill int för vi har för många hästar och barn ibland och vi gillar´t inte för vårt måste dööör på mig och livet räcker inte till …(valfri melodi)

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.