HJÄLP, JAG ÄR EN HIPPIE!

image45

Flyget hem var jätteförsenat vilket föranledde tre raseriutbrott från Notty för att hennes snus tog slut och ett från mig för att vi hade blivit uppjagade mitt i natten i onödan. När vi äntligen landade var Notty så snusabstinent att hon beskyllde mig för att se ut som en hippie. Ja – beskyllde! Aaaah! Jag kan köpa att hon säger att jag har afroben, att jag kommer att bli en rostad kärring om jag äter 0/0-yoghurt till frukost och att jag kommer att träna på min begravning. Men hippie… där gick hon över den röda linjen. Jag hatar hippies, jag är ju för fan gammal punkare. Då säger hon att det är ok att se ut som en hippie. Hrmpf.

Är nu iaf back in bizniz och började svara på mina hundraåttiotre rödflaggade mejl, hade långlunch med en kollega och gick på bio med en dejt.

Det började bra. Jag valde en romantisk komedi av Hanif Kureishi. Lovande att se en romcom med en dejt, eller hur. LOL! Den började med att en asgammal gubbe fick ett finger instoppat i röven – yuk. Fingret tillhörde en läkare som konstaterade att gubben hade knölar på prostatan. Tack. Sen trodde jag länge att gubbsen bara var en inledning som skulle föra oss in i den sedvanliga förvecklingsdramaturgin. Men gerontofilin blev bara värre. Snart urartade filmen till ett gubbsjukt eldorado med Pygmalionkomplex och den vulgära ungflickan lät gubben tafsa mer och mer på henne tills han fick dö i hennes armar. Hångelläget uteblev helt i biosalongen och jag började skratta nervöst på fel ställen. Dejten också.

Jag är alltså en hippie som väljer avtändande filmer om gubbsjuka. Fast dejten förlät mig.

I morgon ska jag svara på alla kommentarer jag inte hunnit läsa än.

Och på måndag kommer boken från tryckeriet – hippieyippeee!

21 reaktioner på ”HJÄLP, JAG ÄR EN HIPPIE!

  1. Hej.
    Ja livet är inte alltid så lätt ibland, men oavsett vad som händer ( nästan ) så landar man på fötterna.
    Ser framemot din nya bok, slyngstads events har jag läst om med stor glädje.
    Allt gott.

  2. Hehe, dagens ungdom vet inte skillnad mellan olika ungdomsrevolter 😛
    Måste vara en härlig känsla när man tar i dom första exen från tryckeriet… (även om du kanske att du redan kollat ett prov-ex och godkänt)
    Drömde förresten att jag såg just din nya bok…

  3. Jag tror jag såg dig för första gången i början av åttiotalet. Du deltog i ett debattprogram på TV. Jag tror att du argumenterade för rätten att inte arbeta. Jag blev totalfokuserad på dig. Du var annorlunda. Den skönhet och mörka själ som du utstrålade påminner om ”Lilian” (Jessica Zandén) i Lars Molins ”Tre Kärlekar”. Som en prinsessa bar du huvudbonad inomhus, inte på det stillösa sätt som några år senare blev mode hos populasen, utan som en förlängning av vedertaget högtidsmaner.
    Du intog en ”backupposition” bakom er talesman, som var din äkta man. Jag har alltid imponerats över kvinnor som kan stå på scen (eller sitta i en studio) och backa upp en talesman/programledare. Det måste ju vara jättesvårt att följa tankegångarna hos en ledare som improviserar och utan betänketid kunna komplettera och förstärka hans budskap. Bland våra kändisprogramledare så tror jag att det bara är Kristin Kaspersen som behärskar den svåra rollen. Du klarade också av uppgiften.
    Du förmedlade så många intryck att jag inte ska trötta ut läsarna mer, utan gå direkt på min fundering. Under studiosamtalet böjde sig en äldre, mycket känd, man mot dig när han sökte stöd för sin ståndpunkt. Du ryggade reflexmässigt bakåt. Min intuition brukar vara osviklig. Jag kände att det kanske låg något i botten som inte hade med den specifika situationen att göra.
    Dessvärre har jag bara läst ett fåtal av dina böcker (fast de ligger för läsning!). Av det jag har läst har jag aldrig hittat något kärleksfullt porträtt av någon äldre man. Undantaget ”Hövdingen”, i ”Andra sidan Alex”.
    Det är ju ändå inte gubbarna som sviker, misshandlar och ljuger i dina böcker. Det är ju dom yngre männen, vars gemensamma nämnare, när vi tangerar det självbiografiska, är att de har potential att ta sig fram här i livet.
    Jag är/var en framgångsrik och utpräglad toyboy, som numera – och dessvärre – har tvingats i pension, ungefär som Cornelis tupp i ”Hönan Agda”. Min härliga livserfarenhet säger mig att det kanske finns nått på botten. Nått som kanske kan förklara varför du inte verkar älska gubbar…

  4. Välkommen hem och jag längtar till din nya bok!
    …och Gabriel, du behöver inget nick. Vem som helst ser att det är du. Du finns snart överallt.

  5. Såg StandUp med Peter Wahlbeck igår, slår mig återigen hur lika ni är. Ni borde gifta er. BTW: JagJagJag var/är en väldigt bra bok.

  6. Darlingar i alla åldrar – förenen eder! Huvudsaken är ju (förutom mi mysse) att ni är on my side. Jag skälver av nervositet över boken som är en elegi över mitt nerpissade kärleksliv. Att ag ska bli pissad på igen. Palla…

  7. Hej! Kul att av en slump hitta till din blogg. Har läst några av dina böcker och gillade dem riktigt mycket!! Trevligt. Här ska jag titta in ibland;-)

  8. Hippie! Det var det grövsta, för en gammal punkare! Man kan ta mycket ifrån den yngre generationen, men där går gränsen för acceptabla påhopp!:) Vi var inga flumpellar, vi var gränslinjemänniskor, den cerebrala frontlinjens ledande tuppkamsmänniskor. Dessutom kan de bära sina kläder idag pga av att vi bröt ny mark även på modets område. Vi bar det otänkbara!
    Lycka till med boken!

  9. Hrm… E
    d guld du har på dina indianstövlar? Ledsen men dina punk-vänner kan inte annat än ha vänt ryggen till & du e en gng för alla en av oss (hippies)… Sid & Nancy känner sej säkert lite svikna & tycker kanske de offrat sej för ingenting men du kan trösta dej med att… med… äh, kommer inte på ngt men blommor e ju fint…
    Jösses va många ”…” d e nu. Brukar betyda att man skriver som man tänker & d e dags att sova.
    natti & sov trött
    Ola (Rocky hälsar!)

  10. Rocky är en hippiehund, tror jag. Han är ju så fredlig. Röker han fredspipa med dig ibland? Med guldkant? Kram på er! Eller: Peace, love & understanding…

  11. Ursäkta att jag inte gått fram i kronologisk ordning.
    Men först drömde jag om att jag fick recensera din
    din nya bok 🙂 Det var ord och inga visor 😉 som man säger… Det var en bra och sannesenligt recension. I vissa avseende grym men i andra avseende hyllande. Men som sagt var det bara en recension.
    Nå Unnis, jag (och säkert många andra bloggläsare) undrar hur det förhåller sej; Många säger ”jag läser aldrig recensioner” eller ”jag bryr mej inte om vad kritiker vad kritker säger” men hur är det egentligen med en bok (eller skiva) som man lagt ner sin själ i och tagit 1år eller mer att skriva?

  12. Skriv ALDRIG sms eller blogg-inlägg på fyllan, Skriv ALDRIG sms eller blogg-inlägg på fyllan, Skriv ALDRIG sms eller blogg-inlägg på fyllan, Skriv ALDRIG sms eller blogg-inlägg på fyllan, Skriv ALDRIG sms eller blogg-inlägg på fyllan, Skriv ALDRIG sms eller blogg-inlägg på fyllan, Skriv ALDRIG sms eller blogg-inlägg på fyllan, Skriv ALDRIG sms eller blogg-inlägg på fyllan, Skriv ALDRIG sms eller blogg-inlägg på fyllan, Skriv ALDRIG sms eller blogg-inlägg på fyllan, Skriv ALDRIG sms eller blogg-inlägg på fyllan, Skriv ALDRIG sms eller blogg-inlägg på fyllan, Skriv ALDRIG sms eller blogg-inlägg på fyllan…
    Rocky rodnar från metallic-blå till mörklila i städskrubben.
    Varför gör det ont när j blinkar?

  13. Söta Solis, vad synd att du inte är recensent i verkligheten också. Du skulle säkert ge mig lika mycket guldstjärnor för boken som här på bloggen. Handen på hjärtat, så är det ju alltid trist att få bash och trevligare att få boost. Fast jag är ovanligt luttrad. Dock är det lite läskigare den här gången. Och som jag sagt förut: ni som håller ut får se mer och mer av både tatueringar och annat.
    Ola: Jag bloggar bara när jag är full – NOT! Men du får gärna göra det. Det här är ju bara semioffentligt.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.