VÅR KULTURS UNDERGÅNG

Eftersom moderskapet är så nonchalant med denna blogg ser jag mig nödgad att ingripa för att redovisa årets lussebak.

Vi infann oss samtliga trots mors hot om att inställa begivenheten då vi, som hon uttryckte det, var så slöa med att osa. Men hon borde ju vid det här laget veta att vi sällan missar denna snart enda kvarvarande familjetradition innan några i skaran byter namn (modern har redan hotat med detta), bildar ny familj eller flyttar utomlands (även detta har min oömma moder hotat med).

Degen var spänstig och blank som sig bör och vi satte raskt igång med våra formationer. Snart klagade emellertid modern på att vi inte längre skapade ideologiska symboler. Plikttroget åstadkom min mor en penis i vanlig ordning, vilket en av mina systrar genast efterhärmade.

Min förmodligen blivande svåger, systerns pojkvän, formade då en mutta.

Min syster klagade på skapelsen, sa att den var för smal och trång, vilket kanske avspeglade det utbredda manliga önsketänkandet.

När den gräddats kunde emellertid min moder med sin plumpa humor överräcka den åt sin förmodligen blivande svärson och erbjuda honom en – ja, vad tror ni?

Rätt: en bullfitta!

Men inte ville jag göra modern besviken. Hon har ju ältat den ekonomiska krisen hela det gångna året, varför jag gav henne svaret. Ideologierna är visserligen döda, men Mittens rike kvarstår.

Jag bakade alltså dess symbol.

Min äldsta lillasyster svarade genast med att baka Håkan Juholt. Det är bäst att jag nämner det, för porträttet blev inte likt. Vi dividerade ett tag om huruvida Juholt verkligen bär glasögon, det hävdade systern bestämt.

 

Jag undrar jag, om vår Juholt bär glasögon, men om man inte noterat dessa kan det ju bero på annat i hans ansikte som ter sig desto mer skrymmande.

Det tycks som om allt var bättre förr, även Juholt och socialdemokratin, så jag skapade ett Kizz-emblem, men efter gräddning hade det svällt och blivit lika oformligt och vulgärt som återuppståndna band och annan nostalgi.

Ja, det mesta blir bajs med tiden.

Och som för att betona slutet av den väg som såväl vi som vårt tarminnehåll går mot satte min förmodligen blivande svägerska punkt genom att forma en hängsnara.

Märk väl hur gallret ligger som ett hån mot vår fångenskap i en kultur som är dömd att gå under.

Tack för mig! / Eder Gogge

17 reaktioner på ”VÅR KULTURS UNDERGÅNG

  1. Fyfan, vore jag bara lite mer känslig skulle jag känna mig som en kristdemokrat. Detta är ett knubbigt slag rakt i rumpan på det Svenska kulturarvet !

  2. Unni,

    jag tänkte bara framföra några reflektioner ang. ditt sista program på radio1. Ett mycket intressant ämne (och omfattande) som sällan diskuteras annat än ytligt och utan att direkt falla in i vulgära yttranden från ’alla sidor’.

    Dock missade jag första 40 minutrarna så jag får väl lyssna igen senare.

    För det första är jag nyfiken på det du nämnde i slutet (och som du nämnt tidigare) att du själva funderar på att ’konvertera’ till den judiska gemenskapen. jag är nyfiken på vad det är i just den kulturella traditionen som du finner lockande?

    Dock ska jag erkänna att jag blev en smula besviken på programmet i helhet. Det kändes så att säga som att du inte var särskilt intresserad att ens spela djävulens advokat och med tanke på att deltagarna (som ofta tidigare) så att säga bara representerade en sida känns det därför som att ett potentiellt bra och intressant samtal uteblev. och att resulterade i ett återupprepande av samma platityder som alltid.

    Ett exempel på detta, Göran Rosenberg insinuerade vid något tillfälle (iprincip) att kritiken mot könsstympning skulle vara ett tecken på en ökad intolerans mot olikheter i kulturer eller hur han nu uttryckte sig. inte så mycket som en invändning på det.

    Det jag frågar mig är hur bidrog detta program till ökad förståelse/insikt i denna historiskt djupgående konflikts problematik/natur. Själv är jag osäker om den gjorde det. Och kanske är just på grund av ämnets ständigt ytliga behandling som det fortfarande är en så het potatis och debattklimatet så hätskt och ironin är ju att det till stor del är lägga-locket-på/använda-glåpord-som-argument (det frekventa användandet av epitetet antisemit/diverse nedsättnande kommentarer ang. judiskhet) som leder till att hätska stämningar mellan den och den trappas upp.

    hursomhelst… jag tyckte det var lite synd.

    mvh

    1. Tack, Xerxes, för dina synpunkter. Du har säkert rätt, jag inser att det finns flera sätt att köra ett sånt här program på. Men nu ville jag att just den judiska aspekten skulle få råda utan en massa invändningar. Och jag ville att mina två gäster skulle få tala till punkt. Ämnet är enormt otympligt och omöjligt att avhandla på två timmar med täta reklamavbrott.

      Kram!

  3. Ja, Gogge här ligger Alex Schulman i lä! Var du glad över det fina ”moderskap” du och dina syskon fått.

  4. mjo förstår det. är ju inte helt lätt att avhandla allt i ämnet. dock känner jag personligen att just den judiska aspekten/perspektivet får komma till tals ganska ofta utan avbrott eller invändningar. men trots allt var det ju en någorlunda annan vinkel i detta fallet såatteh, det fanns ju vissa intressanta poänger att hämta ändå osv.

    Mvh

  5. Det hoppas jag inte 😉 men det är i sanning inte min sak…

    Hursomhelst, tack för många roliga/underhållande/intressanta avsnitt (och vissa..hmmm..lätt provocerande yttranden)…(har bara lyssnat i efterhand så lyssningsordningen har varit lite slumpartad, blev förvånad idag när jag lyssnade på avsnitt 2, Noel verkade vara en helt annan person än vad han blev senare. han mumlade inte i avsnitt 2! Älskar dock när han blev förbannad i sista avsnittet han var med).

    Men somsagt mycket var väldigt underhållande, takk för det!

    Mvh

  6. Hej Unni!

    Vill passa på att önska Dig och de Dina en Riktigt God Jul – med nära till God, läcker, delikat mat, bra filmer, stunder vid brasan med bästa böckerna, promenader i snön, (eller kanske du åker slalom och går på teater – alltså jag har inte så mycket koll) intressanta samtal och roliga diskussioner what else?

    Grattis till nya radioprogrammet – en favorit för mina barn – de diggar programmet stenhårt och lyssnar på det till långt in på nätterna.

    Ja, vad mer.

    Gott Nytt Kampår – för Demokrati, Mänskliga rättigheter och yttrandefriheten. Ett Annat klimat helt enkelt.

  7. Ja, jag har ju guidat dem dit om du förstår, för det är verkligen roligt att lyssna på. Dvs det är inte bara mina barn som gillar programmet utan JAG gillar det! Äntligen! skulle jag vilja säga, en röst i etern som tar upp kvinnofrågor. Mycket viktigt – och kul! Jätteroligt att lyssna på.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.